Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Svenska prästerskapets härstamning och svenska statskyrkans framtid 22!)
på ett för de vetenskapliga krafven kränkande sätt, blifva ju af
vissa biskopar och tongifvande prästmän hallstämplade som
edsbrytare och lögnare. Sådant väcker ingen lust hos
bildningsklassens söner att blifva präster.
Liknande resonnemang torde äfven kunna föras inför de
siffror, som angifva prästers härstamning från läkare, skriftställare,
ingeniörer m. fi. Det är inga uppmuntrande siffror för
kyrklig verksamhet, som vi hår hafva framför oss; de tala tvärtom
ett nedslående språk, inför hvars allvar vederbörande göra klokt
i att icke tillsluta ögonen.
Vi komma nu till den mycket viktiga frågan: Hvad kunna
dessa siffror lära oss i afseende på den svenska statskyrkans framtid?
Det djupa fäste prästerskapet äger i folkets bredaste lager
utgör, såsom jag redan förut antydt, en borgen för att sundt
blod, kraft och ihärdighet icke skola saknas inom
prästerskapet, förutsatt att i öfrigt omständigheterna möjliggöra
statskyrkans fortvaro och prästerskapets behöflighet. Prästerskapet skall
också allt framgent som hittills åtnjuta aktningen, förtroendet
och populariteten hos vår allmoge, ty det är kött af dess kött
och ben af dess ben. För min del skulle jag också djupt
beklaga den dag, då prästerskapet icke rekryterades till stor del
från allmogen och från prästerskapet själft.
Men det är dock icke allt bra som det är. Tvärtom
innebär den nuvarande rekryterings vägen en allvarsam fara. Det
är allom bekant, att under det att det allmänna religiösa
intresset och verksamheten synes vara i stigande, inställer sig en
alltmera svårbotlig prästbrist. Lektor Fåhræus i Vesterås har i
en väl skrifven uppsats om »Prästbristen i den svenska kyrkan»
i »I religiösa och kyrkliga frågor» N:o 36, sid. 127—150 sökt
klargöra orsakerna till denna prästbrist. Han finner den
hufvudsakligen bero på prästerskapets dåliga ekonomi, det
oresonliga befordringssättet och de kyrkliga styresmännens barnsliga
uppträdande mot den teologiska forskningens frihet. Man kunde
härtill kanske också lägga det starka uppsving, som de reala
studierna tagit på bekostnad af de klassiska. Många ynglingar,
som förut skulle hafva tagit studentexamen, komma nu
att stanna vid realskoleexamen, och antalet af dem, som
taga studentexamen på den reala linien torde snart lämna
»klassisterna» långt bakom sig. I Tyskland har man
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
