Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
232
S, A. Fries
iakttagit samma renomen och därmed också sammanställt den
rådande prästbristen.1 Öfverkyrkorådet i Baden har i en
kungörelse af den 11 februari 1906 tillåtit realstudenter att efter
pröfning i latin och grekiska immatrikuleras som teologie
studerande, och man kan till och med allvarligt ifrågasätta, om
studiet af de döda språken för vanliga prästuppgifter är af
sådan betydelse, att man ej i betraktande af de ypperliga
kommentarer och öfversättningar till den bibliska och
gammalkyrkliga litteraturen, som nu finnas att tillgå, saklöst skulle kunna
uppgifva fordringarna på kunskaper i dessa språk. För
ögonblicket vill jag dock icke uttala någon bestämd mening i denna
ömtåliga fråga.
Hvart och ett af de anförda skälen är utan tvifvel
välgrundad!, men det kan dock ifrågasättas, om vi icke förr eller
senare blifva ställda inför en ännu mera oroväckande
situation, oroväckande nämligen för den, som i likhet med
undertecknad håller på den svenska statskyrkans bestånd om ock
efter en grundlig reformering. Tänkom oss, att allmogeklassen
upphörde att rekrytera prästerskapet! Hvilka dimensioner skulle
icke då prästbristen antaga! Om något akademiskt
utbildadt prästerskap blefve det då icke tal; man finge åtnöja sig
nästan med hvad som hälst, alldeles som redan nu våra
biskopar tillstyrka allehanda dispenser, hvarigenom prästerskapets
anseende i de bildade folklagren ytterligare sänkes. Men därmed
är också statskyrkans slutliga öde besegladt.
Hvad skulle då förmå allmogen att icke längre låta sina
söner välja prästkallet? När vi söka ett svar härpå, få vi icke
glömma, att i våra dagar har prästen fått en betydande
konkurrent i folkskolläraren. En stark själfkänsla fyller denna kår.
Den äger redan långt större politisk makt än prästerskapet, och
dess intressen äro hos statsmakterna vida bättre tillgodosedda
än prästerskapets. Folkskollärarnes lönepretentioner
genomdref-vos i riksdagen utan några egentliga svårigheter; vi få nu se,
hur lätt det blir att genomföra en lönereglering för
prästerskapet. Vi minnas, hvilken kamp och möda det fordrats för att
detta skulle få något med af löneregleringsfonden, som dock
hopsamlats af just det, som prästerna rätteligen bort få njuta in-
1 Jämför Christlichc Welt, 1906, N:o 43, art. »Die Vorbildung der
Theo-logeu».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
