Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
276
Vitalis Norström
klippa vårt förnuft och kringskära vår själfständighet. Vi ha alla
böljat lära oss tänka och nått långt i att fordra frihet. Vi stå
hvarandra på det hela taget långt närmare än vi ana. Vi äro
alla . mer eller mindre skeptiske, lyckohungrige,
subjektivt-este-tiska individualister, hvilka krampaktiga ansträngningar vi än
göra för att rota oss i gammal historisk grund. Vi blöda också
alla af inre sår, som följa med uppryckandet af vissa själsrötter,
hur vi än söka berusa oss af de skenbart uppnåeliga, allena
lyckliggörande moderna framtidsdrömmarna. I grund och botten
är det långt större andlig olikhet mellan en ortodox präst på
1600-talet och en sådan i vår egen tid än mellan två nu lefvande
människor, af hvilka den ene är klerikal och den andre anarkist.
Vilja och förmå vi vara uppriktiga mot oss själfva, skola
vi därför också nödgas erkänna, att vi alls icke äga någon
annan utsikt att öfvervinna vårt lifs jäkt, trötthet och tomhet
än i bildningens och frihetens egen riktning. Vi kunna icke
offra eller stympa det mänskliga i oss utan måste stärka och
fördjupa det. Midt i det moderna lifvets rastlösa oro måste
vi finna vår personlighets arkiinediska punkt, midt i ytligheten
djupet, i tomheten innehållet, i ödsligheten lifvets
hjärtevär-mande mening, i negationen och upplösningen grundvalarna för
det nya, som skall byggas. Om ett återtåg från den moderna
bildningens mödosamt tillkämpade positioner kan icke vara tal.
Frågan om framåt eller tillbaka borde ej längre söndra tänkande
människor, hur olika föreställningen om framåtskridandet sedan
gestaltar sig. I denna föreställning ligger den afgörande
brytningspunkten mellan de verkligt lifsdugliga åskådningarna i vår tid. Om
öfverlägsenheten i form hos vår tids kultur enar man sig, men i
fråga om innehållet går man isär, i det att de som vilja
ombilda och förädla det väsentliga innehållet i våra fäders lif stå
på ena sidan och på den andra de som rätt och slätt vilja
kasta det bort antingen till förmån för ett annat, ett nybildadt
ideal eller för — ett inbilladt. Stridsfrågan blir ytterst den:
på hvilket sätt och i hvilken grad skola vi anknyta vår
framtid och våra sträfvanden till det historiskt gifna? På något
sätt och i någon grad måste det dock ske för alla.
Den mera ohistoriska, empiristiska eller »radikala»
åskådningen utgår från en rent naturlig, ursprungligt mänsklig
full-komningsdrift, som den ställer i bestämd motsats till fädernas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
