Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Järnvägstariffer och handelspolitik
285
ekonomiska utveckling mera än hittills, det måste blifva ett
moment i vår handelspolitik och ett mycket viktigt sådant.
Grunderna för tariffväsendet inom det egna landet böra till
en böljan icke allenast vara så beskaffade, att den
sammanlagda afgiften för transport mellan tvenne punkter — förutom
att tillgodose hvad ett antal järnvägsbolag kunna finna godt
fordra, för att de skola blifva ekonomiskt tillfredsställda —
kan af ett i alla former och beräkningar väl förfaret
kontrollkontor nöjaktigt fördelas. Tariffsystemet bör alltså icke
allenast vara användbart för järnvägsteknici, utan det bör vara
så inrättadt, att det, med endast mera elementära faktorer
såsom afstånd etc. och en enkel godsklassifikation, betjänar
in-dustriidkarnes och köpmännens behof af öfverskådlighet och
enkelhet, så att dessa må kunna tillämpa detsamma vid sina
kalkyler. Ur sistnämnda synpunkter äro de nu gällande
sam-trafiksbestämmelserna så godt som alldeles obrukbara och
alltså ur affärssynpunkt förkastliga.
En köpman här i landet kan ofta nog icke utan att
i hvarje särskildt fall förfråga sig hos järnvägsstyrelsen
erhålla kännedom om de för hans kalkyler så viktiga
järnvägs-afgifterna. Om exempelvis en i Stockholm bosatt köpman
erhåller kännedom om, att en vara, som tillverkas vid 6 i
landsorten på olika ställen belägna fabriker, skulle kunna
afsättas på 10 i landets olika delar befintliga platser, så finnen
för honom ingen tryckt anvisning eller annan urkund till
ledning, då han önskar erhålla kännedom om billigaste frakten
mellan producenten och konsumenten. Han kan nämligen
mestadels icke utan att först vända sig till de härutinnan
särskildt sakkunnige få veta samtrafiksvägen, således ej huru många
banafgifter, som skola beräknas, och han kan troligen ej heller
beräkna, huru den fallande skalan verkar eller när och huru
väglängderna reduceras.
Och industriidkaren, hvilkens behof af fraktuppgifter
inskränker sig till den station, i hvars närhet hans fabrik är
belägen, måste i allmänhet för sitt behof förskaffa sig en skrifven
samtrafikstariff. En sådan är emellertid dyr nog. Men ett
sådant system måste ju i och för sig verka hämmande på den
industriella och kommersiella företagsamheten och lär väl på
denna grund ensamt få lof att betecknas såsom mindre tidsenligt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
