Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
288
* G. O. Wallenberg
ster äro hänvisade till samma marknader som vi för samma
slags alster.
För den förmedlande länken bör naturligtvis gälla samma
tariffsystem som hos oss, eller ock en viss »konstant», men i
hvarje fall bör hinder icke kunna uppstå för oss att till det
lands gränser, hvars marknad vi vilja nå, utan vidare
formaliteter företaga sådana rimliga fraktändringar, som våra
handelspolitiska intressen kunna kräfva, och som våra grannar
minst af allt hysa betänkligheter att gent emot oss tillgripa.
Något sådant synes åtminstone icke böra längre tolereras
som historien med den tysk-svensk-norska samtrafikstariffen.
Dess utarbetande påbörjades 1898, och först för kort tid sedan
har den blifvit färdig. I sista stund ingick från
Mecklenburgska järnvägsförvaltningen skrifvelse med begäran om nytt
uppskof i detta tariffarbete. Det är betecknande. Alltid nya
uppskof, nya hinder. ,Och hvarför? Helt enkelt därför, att
det var i Danmarks intresse, att denna tariff icke skulle komma
till stånd, enär dess tillkomst möjligen skulle komma att
något mer än hittills varit fallet tillgodose de direkta svenska
linierna Malmö—Lübeck, Trelleborg—Sassnitz m. fi. Och dylik
interferens och uppskofspolitik bedrifves gifvetvis lätt, där tre
eller fyra skola enas i stället för allenast två parter. På samma
sätt blir det naturligtvis framdeles med hvaije ifrågasatt ändring.
Hittills hafva endast och allenast tullförhöjningar varit vår
tillflykt, då konkurrensen för vår industri blifvit för tung.
Få vi nu tarifftraktater, genom hvilka vår handlingsfrihet på
det tullpolitiska området bortfaller, hvad skola vi då taga
oss till?
För att visa huru orimligt beroende vi blifvit genom denna
omaka sammankoppling med Danmark, skall jag tillåta mig
anföra ett exempel från ett annat område.
Då persontariffen bestämdes för Sassnitzlinien omedelbart
fore liniens öppnande, sattes från tyska rederiet ifråga att
sätta tariffen så, att biljettpriset å sträckan Stockholm—Berlin
skulle blifva billigare öfver Trelleborg—Sassnitz än öfver
Danmark. Jag motsatte mig detta, enär jag ansåg oklokt att
inleda ett tariffkrig. Icke många månader efter Sassnitzliniens
öppnande nedsatte emellertid danskarne sina tariffer, så att
priset öfver Danmark å sträckan Stockholm—Berlin i trots af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
