Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
310 Adrian Molin
rösträttens grund. Är det rättvist — är det en medfödd
mänsklig rättighet — att alla per capita utan hänsyn till sociala och
kulturella klasskillnader skola få göra sina röster lika hörda
vid afgörandet af statens angelägenheter, så är det väl också
rättvist, att icke denna rätt göres platt illusorisk af ett
valsystem, som, för att använda den oändligt omtuggade frasen,
ställer de 50 rättslösa mot de 50 + 1.
Detta är det fullt naturliga och konsekventa, om också något
ytliga resonnemanget. Man räknar nämligen med majoriteter och
minoriteter som gifna fixa storheter i denna värld, där allting
flyter. Eller man underskattar åtminstone det organiska
beroendet mellan klasserna och lagren inom ett folk, som gör,
att en grupp aldrig behöfver bli isolerad i minoriteten, när dess
intressen stå på spel — dess intressen äro alltid hopflätade med
andras, och den rycker också alltid andra med sig i sin kamp
för »rättvisan». Detsamma gäller inte bara intressena, utan
äfven idériktningarna, som klyfva samhället vertikalt medan
intressena klyfva det horisontalt och bidraga att göra problemet
betydligt mera .kompliceradt, betydligt mindre schematiskt än
proportionalismens lära om minoritetsskyddet låter ana.
Men proportionalismen vill inte låta sig nöja med den
morgondagens rättvisa, som kan skipas genom växlingen vid makten
mellan de olika riktningarna och intressena. Den vill ha
rättvisa i dag — hur det går med morgondagen.
Men det är just den allmänna, lika och direkta rösträttens
natur att kunna ge på sin höjd den förra. Den tillhör den lifliga
nybildnings- och öfvergångstid, hvari vårt samhälle befinner sig,
och tjänar en utveckling, som sträfvar att lyfta det ena efter
det andra af de breda folklagren högre och högre upp på
kulturplanet Dess uppgift är den raska progressionen, icke den
väl afvägda balansen. Och man lär inte på dess grund kunna
verkligen uppnå denna senare, den dagens rättvisa, som
proportionalismen eftersträfvat Proportionalismen betecknar i stort
sedt ett förtvifladt försök att inympa på den allmänna
rösträtten det förnuft den icke äger, på bekostnad af det förnuft
den har. Och det synes, som skulle också proportionalismen
härmed drifva den allmänna rösträtten, både ideellt och tekniskt,
in absurdum — därpå tyder redan den ytterst vanskliga uppgiften
att åstadkomma ett tillfredsställande proportionellt valsystem.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
