Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
De stora beslutens riksdag
357
Vi laborera emellertid här i världen inte med rena principer
och fullkomliga metoder. Och det gäller att icke förbise, att
det dock kan finnas — särskildt i öfvergångstider —
samhällstillstånd af den art, att proportionalismen, sådan den nu är,
verkligen får en reglerande uppgift. D. v. s. man har inte tid,
risken kan vara för stor, att vänta på morgondagens rättvisa.
Eller det saknas af en eller annan anledning betingelserna för,
att denna med någon säkerhet skall förmå göra sig gällande.
Särskildt inträffar naturligtvis detta i unga statbildningar (t. ex,
i själfstyrda kolonier) med fulländad demokrati, men utan
traditionens stöd, och utan stödet af ett nyanseradt, i en
mångfald klasser och grupper utkristalliserad t samhälle. Det
inträffar också vid en på grund af särskilda omständigheter
tillkommen omhvälfning i ett folks författning i radikalt
demokratisk riktning, t. ex. i våra dagars Finland. Det gäller
slutligen öfver hufvud i stater med en långt utvecklad demokrati,
och där författningslifvets olika realiteter, konungamakt,
regeringsmakt, folkmakt, suddat ihop sig i den enda tillfälliga
folkmajoritetens, såsom t. ex. i några europeiska småstater med
en-kammarsystem och trasmattsförfattningar från böljan eller midten
af folksuveränitetens århundrade.
En annan fråga är, om Sverige skall räknas till någon af
dessa kategorier, om vi med andra ord befinna oss i det
predikamentet, att proportionalismen nödvändigt göres oss behof —
närmast nu för att neutralisera de farliga följderna af en
rösträttsutsträckning till Andra kammaren, sådan den från liberalt
håll påyrkats. Det synes tvärtom, som skulle proportionalismen ha
ett starkt villkorligt berättigande i vårt land. Föreställningen
om Andra kammarens totala radikalisering med allmän rösträtt
styrkes af ingen erfarenhet från det sista seklets politiska
utveckling i Europa. Och vi sakna dock icke vissa garantier mot
»massväldets» utsväfningar i fasta rättstraditioner, som icke
skrikas bort på några folkmöten, i ett förvaltningssystem, som,
hur ofullkomligt det än är, dock säkert skuller visa sig som ett
segt hinder mot omstörtningsförsök, och slutligen och framför
allt i själfva författningen, i en första kammare, som just är en
representation för samhällets minoritetsklasser och för de
konservativa intressena.
Detta ha våra proportionalister heller icke bestridt. Ifrån att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
