Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
316
Adrian Molin
som häfdar, att proportionalismen kommer att göra riksdagen
till ett gytter af olika politiskt grumliga eller färglösa grupper
och intressen, som ha med privat egennytta så mycket som
möjligt, men med nationell politik så litet som möjligt att
skaffa. Hvilken af dessa teorier är den riktiga? Kanske ha de
alla ett korn af sanning i sig, hvarmed ju en vacker melering
i färgen är gifven. Att här våga ett bestämdt omdöme är
förbehållet den dogmatiska trosvissheten eller profetian. Endast
praktiken kan ge det afgörande svaret.
Den får mycket att svara på. En viktig fråga är redan den: hur
kommer själfva metoden att fungera? Och sedan möta alla
de frågor, som röra den kommunala reformen. Att den
kommunala röstbegränsningen kommer att förorsaka en afsevärd
förskjutning i demokratisk riktning, som proportionalismen väl
bidrar att hjälpa på, därom kan icke vara något tvifvel. Öfver
hufvud är nog kommunalreformens verkan den som bäst låter
sig beräkna — hur svårberäknelig äfven den i vissa fall är.
Den är för det första behäftad med de allmänna
proportio-nalistiska, vanskligheterna. Och hur kommer i realiteten
kombinationen mellan proportionsvalen och den kvalificerade
V3-majoriteten att verka på kommunalpolitiken ? Kommer den,
såsom somliga påstå, att bli en så förträfflig garanti mot
förhastade beslut, att den öfver hufvud omöjliggör hvarje fast
kommunalpolitik? I hvilken grad är det att vänta, att med den
föreslagna ordningen kommunalvalen komma att bestämmas af
politiska synpunkter på bekostnad af de kommunala? Och
hvilken risk innebär denna möjlighet för en sund
kommunalpolitik? O. s. v. Sannerligen frågorna äro legio, ty de äro
många.
Och ändå återstå alla förstakammarproblemets vanskligheter.
I en artikel i denna tidskrifts fjärde häfte har prof. Reuterskiöld
på ett förträffligt sätt belyst dessa. Samma oorganiska
siffermässighet karaktäriserar högerns första kammarreform som
kommunalreformen och hela rösträtts verket. Att reformen —
framför allt genom sänkningen af census och införandet af arfvode
— innebär en högst afsevärd demokratisering af Första kammaren,
det kan visst icke bestridas. Men om det slags demokratisering,
som sannolikt inträffar, innebär uteslutande en vinst, är icke lika
säkert. Meningen med en Första kammare är dock icke, alt den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
