Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Statssubventioner och transmarina förbindelser.
351
afsättningsmöjligheter, att få svenska märken kända och
efterfrågade, att draga fördelar af det nyvaknade Kinas
företagsamhet, korteligen, att öka vår export ej blott i Ostasien utan åt
alla väderstreck — detta är mål, som endast nås genom
oförtrutet, energiskt merkantilt arbete. Det gäller att göra utbud,
studera behof, köpares önskningar och smak, fullkomna
tillverkningsmetoder, hålla sig i full nivå med konkurrenter,
köpmannamässigt utveckla och vårda sina förbindelser, sälja sina
varor under egna märken och att förstå använda rätta medlen
i hvaije inträdande situation.
Statssubvention åt fartyg att föra varorna på vore ett
bekvämt sätt, men beklagligtvis ersätter det icke ett enda af de
ofvan anförda stegen mot målet: en ökad varuexport. Ville
man medelst statssubvention främja de önskemål, som
statsutskottet, finansministern och exportföreningens ordförande
uppställt, då borde denna subvention ske, ej till det döda
verktyget, utan till den lefvande kraften; den borde ske, ej för att
främja transportmöjligheterna, hvaraf fullt tillfredsställande i
riklig mängd redan finnas, utan något som helst ekonomiskt
stöd från svenska statens sida, utan den borde ske till
utveckling af unga köpmanskrafter, som ville sätta in sin energi på
att utföra det erforderliga merkantila arbetet.
Under förutsättning att kr. 370,000 årligen ansloges till detta
slag af subventioner, så skulle årligen ett 50- à 100-tal
intelligenta, energiska unga köpmän kunna sändas ut till transmarina
platser som budbärare och missionärer för svensk handel,
industri och kultur. Samtidigt som de fullgjorde sitt värf till
främjande af svensk varuafsättning och företagsamhet, samlade
de sig själfva fonder af kunskaper, erfarenhet och insikt om
olika marknaders önskningar, behof och möjligheter, som de
sedan i hemlandet kunde omsätta till fromma för både sitt
land och sig själfva. På sådant sätt vågar jag tro, att en
subvention till det belopp, som årets* riksdag anslagit, i
verkligheten skulle öka landets bärkraft i den mening finansministern
åsyftade. Däremot synes mig den väg, som nu i stället valts,
mer än tvifvelaktig, om man vill nå det målet. Det voterade
beloppet synes innebära en utgift utan att vare sig lämna
någon verklig valuta eller motsvara något verkligt behof.
Naturligtvis utgör all svensk företagsamhet, den må afse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
