Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
» Folkunga trädet >
365
inom honom en grubblande strid, om han skall frälsa brodern
eller riket. Folkungaträdet stod inte så säkert, att ej en annan
kunnat vräka det i backen, om det lämnades utan stöd af en
stark arm. Brödernas grundliga olikhet är en typisk dualism i
hela folklynnet och återfinnes som en kamp mellan ljus och
mörker ända från den germanska hjältesagan till diktningen från
i dag. När Valdemars sorglöshet slutligen skummade öfver
alla bräddar och han rider bort med drottningens syster Jutta
för att strax härefter skilja sig ifrån henne, då är hans timma
slagen. Ty ické ens nu, när det gällde det största allvaret i
hans lif, förmår han genomföra en handling såsom en man
anstår. Han växer icke af sin kärlek, han förlamas. Och när
den dramatiska uppgörelsen kommer, då ligger han och sofver
bort krona och land!
Som konung växer Magnus för våra ögon. Befriad från den
ständiga misstron utvecklar han hela sin från Bjälbojarlen
ärfda arbetskraft och bringar frid och lag i riket. Men själf
vinner han aldrig friden och lyckan, ty det var ändock mot en
broder han lyfte handen, och han saknar den hänförelse, utan
hvilken en människa fryser ihjäl sitt eget lif. Ända in i det
sista leker och drömmer den solögde Valdemar i sitt fängelse,
omgifven af en kvinna som ensam gör lifvet varmt och ljuft.
Kring dessa hufvudgestalter afteckna sig andra figurer.
Det är den siste store hedningen, Ulf Ulfsson, han som växte
under den döende kulturens sol och hvars ätt blandar sitt blod
med Folkungarnas. Det är den af den nya tidens erotiska
idealism hänryckte riddaren Svantepolk Knutsson, det är lekaren
och gycklaren, poeten och hofnarren i samma person, den
dystre Gistre Härjanson, som blef förlöst af sin kärlek till den
lilla förtjusande skogsanden Yrsa-lill, det är längterskan Jutta
från Danmark, stridande mellan sin lust att lefva i sol och
kärlek och att försvinna i klostrets svala frid.
Men tillsammans bildar allt detta en skildring af den nya
svenska odlingens frösättning, utan motstycke i vår diktning.
Den första afdelningen gaf hedendomens förbittrade och
förtviflade dödsrossling gent emot den nya läran och den nya
kulturen. Ty det var också en ny kultur som hela kampen gällde,
och i andra afdelningen håller den redan sitt segerrika
riddar-tåg. Magnus segrade icke blott genom sin kraft, utan också
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
