Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
De stora beslutens riksdag
371
skar», »fosterlänningar» och »chauvinister», såsom de titulerades
den tiden. Det grämde dessa svenskar, med deras redliga om
också något okritiska patriotism, att Sveriges järnmalm skulle
rinna ut ur landet för att förädlas af främmande nationer och
kanske hit återimporteras, i stället för att tillgodogöras här
hemma och bli, hvad en stor järnindustri kan bli, en häfstång
för hela vårt ekonomiska framåtskridande. Och då listade de
ut, att tvang man våra malmexportörer genom en effektiv tull
att förtjäna mindre på exporten, så skulle man därmed tvinga
dem att söka förädla malmen hemma. Utan tull var exporten
mera lönande än förädlingen, med tull skulle tvärtom
förädlingen bli det mest gifvande — det var den mycket enkla uträkningen.
Naturligtvis var det en ekonomisk naivitet att tro sig kunna
med exporttullen drifva fram en stor svensk järnhandtering,
under det denna kräfver framför allt företagsamhet, utvecklad
teknik, kapital och afsättningsmöjligheter. Hvad skulle
följden ha blifvit, om tullen blifvit verklighet? Sannolikt blott den,
att Grängesbergsbolaget, för att hålla sin affarsvinst uppe vid
den höjd den måst äga för att företaget skulle vara bärigt,
begärt rätt till ökad malmutfraktning — något som statsmakterna
säkert hade medgifvit af hänsyn till de goda miljoner denna
ökade utfraktning betydt för statskassan. Men hvad hade vår
järnförädling vunnit härpå? Platt ingenting. Hvartill kommer,
att äfven det rent statsfinansiella intresset kunde vida
bekvämare tillgodoses än genom tillgripande af exporttullens oviga
tillhygge.
Efter det förslaget om exporttullen ett par gånger varit uppe
i riksdagen genom enskilda motioner och fallit, vann det 1905
en afsevärd majoritet i Andra kammaren och en stark
minoritet i den Första. Majoriteten var gifven vid de gemensamma
voteringarna, men förvandlades genom »regeringens» ingripande
under dagarne mellan voteringarna till minoritet. Därmed var
exporttullfrågan ur världen. Och utan tvifvel bäst som skedde.
Ty, såsom redan framhållits, sin egentliga betydelse har
yrkandet på exporttullen haft genom att röja väg för en
förnuftig opinion i malmfrågan. Under striden om tullen
klarnade det allt mera, att kärnan i malmfrågan var dock,
när man skalat af de sekundära bildningarna, just motsatsen
mellan privatekonomiska och nationalekonomiska synpunkter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
