Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
De stora beslutens riksdag
373
ningen sedan dess af malmkonsumtionen har emellertid
beredt möjlighet för en väsentligt ökad afsättning af svensk
malm på fördelaktiga villkor. Bolagen ha då gifvetvis önskat
få öka malmexporten — här låg vägen. Staten kunde gå
med på en ökning af malmexporten — malmtillgångarna
äro betydande, tåla mer än väl en vida större brytning, och
landet behöfver kapital — men endast på vissa villkor.
Så tillkom den proposition, som förelades fjolårets riksdag.
Enligt denna skulle bolagen få afsevärdt öka sin export mot det,
att staten erhöll andel i vinsten på brytningen, visst inflytande
på bolagens ledning och garantier för, att svenska järnverk skulle
äga tryggad tillgång på norrbottnisk malm. Efter 50 år skulle
slutligen grufvorna med full äganderätt tillfalla staten.
Propositionen kom emellertid först i elfte timmen, hvilket blef en
välkommen anledning för riksdagen att ännu ett år komma undan
ansvaret vid ett slutgiltigt afgörande.
Det förslag till lösning, som i år förelades riksdagen och af
densamma antogs, var byggdt på principiellt samma grunder
som fjolårets, men ställde sig för staten åtskilligt fördelaktigare.
Idealisk är denna lösning naturligtvis icke. Men en sådan
var heller icke att vänta, sedan staten en gång försummat det
stora tillfallet i svensk malmpolitik: att göra malmfälten till statens
egendom mot en lösesumma, som visserligen föreföll riksdagens
sockenpolitiker svindlande men i själfva verket var en
spott-stvfver. Man får vara belåten om det nu lyckats återvinna blott
en del af hvad som då förlorades.
Enligt den träffade uppgörelsen får bolaget under en tid
af 25 år tillgodogöra sig i Kiruna 75 mill. tons malm och i
Gellivare 18,5 mill. tons. Den årliga exporten från Gellivare
blir densamma som nu, men ökas i Kiruna från 1,200,000
à 1,500,000 till c:a 3 mill. tons. Fraktsatserna bli desamma låga
som nu. De båda norrländska malmbolagen, Kirunabolaget och
Gellivarebolaget, konsolideras till ett bolag med ett aktiekapital
på 80 mill. kr., hälften stam- och hälften preferensaktier. De
senare erhåller staten som godtgörelse för sina jordägareandelar
och tillförsäkras på dem en utdelning, som beror af kvantiteten
bruten malm, och kan beräknas till mellan en million och
3,575,000 kr. Efter 25 år äger staten rätt att, om den så vill,
tillösa sig stamaktierna för en summa, som beräknas efter bo-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
