Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
374
Adrian Molin
lagets vinst under de senaste 10 åren och i den k. propositionen
uppskattades till 140 mill. kr., men naturligtvis blir betydligt
högre. Begagnar sig icke staten af denna inlösningsrätt,
erhåller den efter ytterligare 5 år samma rösträtt och rätt till vinst
på sina preferensaktier, som stamaktierna åtnjuta, inträder alltså
som effektiv ägare af halfparten i bolagets egendom.
Hvad man ur det allmänna intressets synpunkt framför allt
saknar i uppgörelsen, är hvarje försök att direkt tvinga de
kapitalstarka grufbolagen att med stöd af den stora vinsten på exporten
själfva söka så snart och i så stor utsträckning som möjligt
genom en förädlingsindustri på det nationalekonomiskt
för-delaktigaste sättet utnyttja malmtillgångarna, enligt den ofvan
antydda grundtanken för vår malmpolitik. Regeringens sträfvan
har i stället gått ut på att låta bolagen genom medgifvanden till
staten friköpa sig från de förpliktelser mot den svenska
järnhandteringen, som åligga dem såsom innehafvare af de
norrbottniska malmfältens nationalrikedom. Dessa förpliktelser mot det
allmänna har staten sålunda genom uppgörelsen tagit på sig. Äro
nu de fördelar staten betingat sig af bolagen sådana, att den
verkligen sättes i stånd att fylla sina åtagna förpliktelser? Det är frågan.
Alla åtgärder, som möjliggöra en statens kontroll öfver
malmbolagens verksamhet, syfta gifvetvis närmast i denna riktning.
Dét innebär för nationen en ovillkorlig känsla af trygghet att
veta, att staten har inflytande på förvaltningen af de
naturtillgångar, som skola utgöra så att säga själfva ryggraden i vår
ekonomiska framtid. Därigenom att staten enligt det nu
antagna regeringsförslaget blir delägare i Kirunabolaget möjliggöres
en direkt sådan kontroll. Måhända kunde denna ha bättre
tillgodosetts. De preferensaktier staten erhåller i bolaget göra den
under de närmaste trettio åren endast formellt till ägare af
bolagets halfva egendom. De ge icke staten samma afkastning
som stamaktierna och heller icke jämnspelt inflytande med dessa.
För att trygga de rent affärsmässiga synpunkternas inflytande
på bolagets ledning äger nämligen staten rösträtt endast för hvar
tionde aktie, hvilket ju gör möjligheten för den att i en fråga
drifva sin vilja igenom tämligen illusorisk. Detta betyder dock
mindre med de detaljerade bestämmelser kontraktet mellan
staten och bolagen innehåller och med statens rätt att dels
insätta i Kirunabolagets styrelse en representant med vetorätt i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
