Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
376 Adrian Molin
kan förfoga öfver afsevärda malmtillgångar — särskildt i
Luos-savara — blir den i tillfälle att i stor utsträckning efter
nationalekonomiskt försvarliga normer tillhandahålla svenska järnverk
malm till priser, som ge dem ett säkert försprång framför de
utländska verken. Detta är en af förslagets kardinalpunkter. Det
gäller blott, att de stora möjligheter staten härigenom äger också
bli snabbt och framsynt utnyttjade.
Det återstår emellertid en af de norrländska
malmtillgångarna, som likaväl som A-malmen i Kiruna bort blifva föremål för
statens särskilda omtanke vid uppgörelsen: Gellivaremalmen,
åt hvilken den senaste tidens svenska uppfinningar på det
metallurgiska området synas hänvisa en högst betydande roll i
den svenska järnhandteringens utveckling. Här står man inför
en lucka i uppgörelsen.
Åt dessa synpunkter ägnade dock riksdagen icke mycken
uppmärksamhet.1 Riksdagens, eller rättare andra kammarens,
intresse koncentrerade sig på en punkt i förslaget af närmast
statsfinansiell innebörd: frågan om en begränsning af den
lösesumma staten eventuellt skall betala, om den efter 25 år vill
bli ägare till gruffälten — det s. k. Brantingska villkoret.
Med ett skickligt taktiskt grepp väckte nämligen hr Branting
motion om en fixering på förhand af denna lösesumma till
högst 150 mill. kr., i anslutning till den — lindrigt sagdt —
oförsiktiga 140-mill.-siffran i den k. propositionen. Det är klart,
att bolaget, som räknar nyktert affärsmässigt, skulle ha svårt
att medgifva en sådan bestämmelse, då det naturligtvis ansåg,
att på opåräknadt stegrade malmpriser bör det få förtjäna, och
ju mera malmpriset stiger, dess värdefullare är också den
egendom staten öfvertager. Det Brantingska villkoret väckte också
en storm af förtrytelse på bolagshåll, det komme bolaget aldrig
att acceptera — det arrangerades en bolagsstämma i
Grängesbergsbolaget dagarne fore frågans behandling i riksdagen, som
indirekt sade ifrån den saken —; konsekvenserna af ett riksdagens
bifall till det Brantingska villkoret skulle bli de rysligaste:
bolaget skulle sätta sig på bakfötterna, sälja sin malm fritt
ban-vagn Kiruna så mycket det kunde, tyskar och engelsmän skulle
nog visa sig vara karlar att komma och hämta malmen midt
1 Det var egentligen blott i en motion af prof. Rudolf Kjellén, som de
principiellt kommo till tals — men utan effekt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>