Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
392
Axel Lager wäl 1
redan inträdt hos en del nya människor, är hos andra under
bildning och skall hos allt fler och fler inträda. Det har
utvecklats ur andra, tidigare och den främsta faktorn i dess
utveckling är vetenskapen, in specie evolutionismen. Visserligen
måste man medge, att evolutionismen såsom teori kan
undantränga andra teorier liksom att evolutionsteoriens sanning
innebär en motsägande teoris falskhet. Men detta är logiska och
icke evolutionistiska skäl. Ur evolutionsbegreppet kan icke
någon grund hämtas för den ena eller andra existerande
formens bristande rätt till existens. Hvarje tankeform har jämnt
den »rätt», med hvilken den gör sig gällande. Evolutionsteorien
har blott att förklara existensen såsom produkt af en utveckling
eller bättre en omvandling. Ellen Key har en annan
uppfattning. Enligt denna måste kristendomens gudsbegrepp falla
liksom »all tanke på en i Tolstoys eller i Jesu egen ande
förverkligad kristendom; emedan en sådan Gud och en sådan
kristendom stå i strid med evolutionens betingelser». Det kristna
gudsbegreppet om Gud såsom fader och försyn kan alldeles visst
icke utan att förvanskas och leda till ohjälpliga motsägelser
förvandlas till »den lagbundna utvecklingens Gud». Kritiken af
denna omvandling är lika lätt som betydelselös, ty det allt
afgörande ligger i, att intet gudsbegrepp är en vetenskaplig
produkt, sammansättes icke af teoretiska omdömen, och att det
således ej heller kan i sådana upplösas. Därför gäller det
verkligen här ett »credo quia absurdum». Ått lösa alla de
religionsfilosofiska problem, som därmed uppträda, har Ellen Key ej
ens försökt och det förutsätter ju ock en helt annan analys af
det religiösa medvetandet och en utförlig kunskapskritik. Men
det är orimligt att såsom författarinnan söka skäl för
gudsbegreppets logiska brist i naturens orubblighet och människans
oförmåga att göra det goda, i viljans vanmakt att fylla sin
plikt, då det just är känslan af denna eviga och djupa konflikt,
som är grunden till all religion, allt gudsbegrepp.
Det som emellertid allra mest säges strida mot evolutionismen
är kristendomens jämlikhetsförkunnelse. »Den stora betydelsen
har kristendomens jämlikhetsförkunnelse haft, att den medverkat
till utplånandet af samhälleligt danade och uppehållna olikheter
människor emellan . . . Men därefter upphör ej allenast tanken
på, att en genomförd jämlikhet vore möjlig, nej, äfven tanken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
