Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
De teoretiska grundtankarne i Ellen Kej\s »Lifslinjer» 393
på, att den vore önskvärd, efter som släktets stegring beror på
variationerna.» Man har svårt att tro, att Ellen Key på fullt
allvar har skrifvit något sådant. Den jämlikhet, om hvilken
kristendomen talar, är lika litet någon faktisk och naturlig
likhet, som likheten inför lagen är det. Genom kristendomen får
tvärtom hvarje individ sitt erkännande. Kristendomens jämlikhet
är betingelsen för de individuella olikheternas, för själfva
individualitetens betydelse. Men icke nog med att
jämlikhetsbegreppet blir krasst missförstådt, darwinismens variationsbegrepp
blir det i icke mindre grad, åtminstone i tillämpningen. När
är det nämligen, som variationerna spela någon roll i
utvecklingen? Jo, när majoriteten af sig fortplantande organismer
visa en variation i en bestämd riktning. Det är således icke
individualitets- utan pluralitetsvariationerna, som äro betingelse
för utvecklingen. Skola vi fordra något för utvecklingen, så är
det, synes det, icke en oändlighet af individuella
egendomligheter — sådana finnas ju alltid — utan en bestämd »jämlikhet»
i visst afseende hos dessa variationer. Vi komma längre fram
att närmare granska Ellen Keys »evolutionism». Vi kunna
därför här nöja oss med detta och endast påpeka, att det är ett
fåfängt försök, att ur darwinismen eller någon som helst
naturvetenskap söka skäl för värdet af det individuella. Det är
kristendomen, som gifvit vår kultur individualitetsbegreppet och
individualitetsvärdet.
Det gäller emellertid för Ellen Key ej blott att så vidt som
möjligt afvisa kristendomen. Detta är blott det förberedande
arbetet. Hufvudsaken är att lägga grunden för den nya lifstron.
Härvid tas utgångspunkten i den i våra dagar alltjämt
pågående striden mellan »idealism» och »naturalism». Det är
otvifvelaktigt, att det för hvar och en, som vill delta i tidens
andliga strider eller blott vill förstå sin tid, är af den största vikt
att kunna orientera sig med afseende på de olika kämpande
tankeriktningarne. Åf dessa »lifslinjer» hade man därför skäl
att vänta en välbehöflig ledning, ty striden gäller utan all fråga
verkliga lifsvärden. Det hade icke kunnat förringa bokens
betydelse, att den helt tagit parti för en riktning, om den blott
klart och korrekt framlagt skälen och om den kunnat ge
bestämdt begrepp om de verkligt betydelsefulla motsatta
ståndpunkterna. Nu sammanställas å ena sidan idealism, suprana-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
