Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
394 Axel Lager wäl 1
turalism, dualism och metafysik (eller filosofi) och å den andra
evolutionism, monism, naturvetenskaplig världsåskådning och
lifstro. Alla begrepp i den förra serien begagnas i ständig
växling likaväl som de i den senare sinsemellan. Ett allvarligt
fixerande af differenserna förekommer icke och ännu mindre
ett försök att genomtränga de olika begreppsbildningarna i den
vetenskapligt högsta form, i hvilken de historiskt uppträdt. Nej,
sväfvande och uppenbarligen misstolkade, genom popularisering
flacka begrepp användas för att karaktärisera de olika
tanke-strömningarne. Hvad skall man säga om följande praktstycke?
»Idealistens begreppsfond är nu som för 2,000 år sedan:
Gudsidén, försynen, världsplanen, den individuella odödligheten,
sinnesvärlden som fenomenvärld. Det är ingen nyhet, man nu
kommer med, att våra begrepp ej noggrant motsvara
verkligheten utan endast äro abstraktioner gjorda på grund af vårt
förhandenvarande erfarenhetsstoff; att det från subjektiva
tillsatser rena begreppet för forskningen är ouppnåeligt! Filosofiens
historia berättar, att Occam redan på 1300-talet uttalat dessa
redan då långt ifrån nya satser. Men sedan idealisten med
dem dömt naturvetenskapen till evig insolvens i fråga om en
världsförklaring, fortsätter han: Efter som du bevisligen inga
bevis har för dina antaganden, bör du utan bevis — omfatta
min tro!» Man får erkänna, att författarinnan har en sällsynt
förmåga att förenkla och att därigenom göra alla svårigheter
lätta att besegra. Hela idealismen består i 5 begrepp, så har
den gjort i nu 2,000 år. Och så får den gamle Occams
nomi-nalism representera den moderna idealismens kunskapsbegrepp.
Man uppnår säkerligen icke litet, om man blott är djärf och
har orubblig tillförsikt till det egna omdömet! Det skadar
emellertid icke att påminna sig, att den idealism med hvilken
man i allvarliga vetenskapliga kretsar räknar, det är den, som
har sin rot i Kants kritiska filosofi. Hur långt utöfver Kant
man än anser sig ha gått, vid sidan af honom kan man aldrig
nå fram till någon vetenskapligt betydelsefull idealism eller
öfverhufvud filosofi. Och det är så långt ifrån att Kants
kritiska idealism dömde naturvetenskapen till evig insolvens, att
den lärde oss inse för första gången i tänkandets historia
naturvetenskapens objektiva giltighet Kant betydde en verklig
revolution i tänkesättet, han visade ett helt nytt sätt att ställa problem,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
