Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
De teoretiska grundtankarne i Ellen Kej\s »Lifslinjer» 399
Goethes ord, att det faktiska redan är teori. I detta fallet
synes det som om*en mycket ringa reflexion kunde ha bragt
till insikt att »evolution» dock innebär ett omdöme om
verkligheten men icke själf är en verklighet. I själfva verket är begreppet
om evolutionen ett medel att förklara fakta, nämligen den
organiska världen. Genom att framställa evolutionen såsom ett
sakförhållande intvingas i descendensteorien en teleologisk,
värdesättande tendens, som helt förfuskar densamma. Det är den
monistiska metafysiken, som äfven här spökar och förvandlar
begreppet om organismernas sammanhang till en verklighet.
Det är också en något underlig darwinism »lifslinjerna»
framställer. Så heter det: »Det utvecklingsförlopp, vi inom
naturen som kulturen iakttaga, visar sig som en under famlande
försök (sic!) småningom vunnen och växande ändamålsenlighet,
en bättre anpassning till lifsvillkoren, en större jämvikt i
rörelsen och en större innerlighet i samverkan — begrepp, som alla
innefattas i lifsstegringens.» Visserligen vet evolutionisten, att
hvad människan kallar ändamålsenligt ej behöfver te sig så i
det oändliga varandet. Lifsstegringens begrepp sammanfaller
nära med, hvad Lessing kallade »den högsta grad af
medvetande om sin egen realitet» eller Nietzsche »viljan till makt».
Denna lifsstegring blir värdefull för släktet, när den ej blott
för individen innebär en högre grad af »medvetande om sin
egen realitet» utan äfven en målmedveten vilja att uppnå »en
allt högre verklighet, en allt ädlare makt, en allt fastare
sammansluten, allt rikare sammansatt, allt mer motståndsduglig,
allt bättre anpassad lifsform: med andra ord det tillstånd,
hvarigenom den uppåtstigande utvecklingen öfverallt skiljer sig från
den nedåtgående». Lifsstegringens drift har lyft människan till
den höjd, där hon nu är. Dess målmedvetenhet är det säreget
mänskliga. Lifsstegringen kan ej förklaras, den är ett axiom, som
är ett med utvecklingstanken. Det är således »på grund af
utvecklingsläran, lifsstegringen i denna bok uppställes såsom det
sannolikaste svaret på vårt spörjande efter en lifs-, icke en
världs-förklaring». — Detta sätt att lägga till rätta för sig
darwinismen för att den skall kunna tjänstgöra som grundval för
lifstrons evangelium är lika enkelt som — meningslöst. Först
inlägges i denna teori lifsstegringen som ett axiom, hvilket år
identiskt med själfva utvecklingstanken, sedan uppställes på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
