Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
De teoretiska grundtankarne i Ellen Kej\s »Lifslinjer» 405
den »välmågsskinande, likaglada, trindögda andetomheten». Och
hon betonar, att man nödvändigt måste skilja mellan lycka och
lycka. All lycka är visst icke lika mycket värd. Man måste,
säger hon, ställa höga fordringar på sin lycka. Allt detta är ju
förträffligt, men det förutsätter en norm, en princip för val
mellan högre och lägre lyckoformer och först denna är således den
egentliga moralprincipen. Hur finner man den? Stannar man
inom lyckan såsom sådan, finnes det blott ett sätt att undgå
den mest omedelbara cirkel och det är kvantitetens synpunkt.
Därmed vore dock blott den rena brutalitetens talan förd och
det är visst icke Ellen Keys mening. Hennes lyckobegrepp är
utan tvifvel högt och förfinadt. Det är i och genom
kulturarbetet, som den »moraliska» lyckan skall vinnas. Endast den
lycka, som här vinnes, är nog hög. Och nu skall
evolutionis-men lämna sin hjälp. Evolutionsteorien visar, huru
kulturvarelserna och deras handlingssätt uppkommit. Det gäller att
kodificera lagarne för evolutionen och med deras tillhjälp
bestämma villkoren för alstrandet af ett allt högre släkte. »När
alla samhällsfrågor, seder, vanor, nöjen en gång mätas efter sin
verkan på det nya släktet, då skall man kanske erhålla den
absoluta etiska värderingsgrund, som tills vidare saknas.» Vore
vi verkligen ett enda steg närmare begreppet om denna grund,
när vi kände alla utvecklingslagar och däijämte alla följder af
våra handlingar? Nej, därmed vore alls icke berördt frågan
om varelsers och handlingars högre eller lägre värde. Men
det var ju till denna värdering descendensteorien skulle leda
oss. Denna teori handlar om verkligheter och icke om värden.
Den förklarar uppkomsten af hvad som är eller varit, ger inga
skäl för giltigheten af, hvad som bör vara. Därför kan man
visserligen göra äfven det mänskliga lifvet i sina kulturella
eller moraliska former till föremål för en evolutionistisk
betraktelse, men detta förutsätter, att det betraktas som faktum,
att man således redan har tillgång till den princip, som
af-gränsar de former af lif, som äro kulturens eller moralens, från
andra. Det är därför en cirkel att i sin ordning söka
principens grund och förklaring i och ur dessa lifsformer. Inom
descendensteorien kunna endast vissa handlingstyper
begreppsmässigt fastställas med afseende på det lika och gemensamma
och dessa sedan förklaras genom variation och anpassning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
