Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Landtbruket och folkskolan
42!)
för lifvet, så skulle väl denna del af naturläran icke kunnat fä
någon lämpligare affattning än att den gifvits formen af en liten
teoretisk jordbrukslära, d. v. s. att just de delar af denna
vetenskap medtagits, som äro af vikt för jordbruket och för ett
rätt förstående af de på det området mötande naturföreteelserna.
Men huru ställer det sig i själfva verket med den saken?
Jo, uti den nämnda läroboken äro inalles 37 sidor ägnade
åt läran om växterna; och af dessa äro 17 sidor ägnade åt
morfologien och 12 sidor åt systematiken, under det att endast
2V2 sidor äro ägnade åt biologien. Utaf dessa afdelningar är
det emellertid den sistnämnda, som omfattar läran om
växternas lif och lifsyttringar samt dessas betingelser, som för
landtbruket äro af den största betydelsen, under det att morfologien
och systematiken för den blifvande landtmannen äro af så godt
som ingen praktisk betydelse.
Morfologien är, som bekant, läran om växtens yttre delar
eller i detta fall, rättare sagdt, en sammanställning af de
facktermer, som inom den systematiska botaniken användas för att
kunna genom beskrifning särskilja de olika växterna och
växt-grupperna från hvarandra.
Systematiken åter utgör, som bekant, ett försök att på
grundvalen af de olika växtslagens större eller mindre släktskap med
hvarandra lämna en systematisk öfversikt öfver de viktigaste
växtgrupperna.
Dessa båda afdelningar äro, som hvar och en kan förstå, af
mycket liten praktisk betydelse för landtmannen. För honom
är det däremot af största vikt att veta, af hvilka ämnen växterna
lefva och utvecklas, hvilka ämnen som därvid bildas i växterna,
under hvilka förutsättningar växternas lifsyttringar utveckla sig
kraftigast o. s. v.
Huru kan det nu komma sig, att folkskolans lärobok i
botanik ägnar så oproportionerligt stor uppmärksamhet åt de
båda förra afdelningarna, morfologien och systematiken, men
däremot så liten uppmärksamhet åt den sistnämnda afdelningen
eller biologien?
Tydligtvis däraf, att såväl våra läroboksförfattare som också
de, som sedan haft att granska läroböckernas lämplighet för
sitt ändamål, stått i alltför ringa beröring med landsbygden och
dess befolkning, med landsbygdens kulturförhållanden och be-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
