Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Obligatorisk kristendonisundervisning eller ej?
525
nittoiide århundradets främste vetenskapsmän, Arago. Så godt
som -alla de vetenskapens stormän, hvilka fört mänskligheten
framåt, ha i sin barndom fått höra det vara omöjligt som de
sedermera skulle bevisa vara sant. Hvad beträffar särskildt de
fall af ögonblicklig helbregdagörelse som utgöra den talrikaste
klassen af i Nya testamentet berättade underverk, så är det
just den nyare tidens vetenskap som genom sina rön på det
hypnotiska området ådagalagt att sådant ingalunda hör till
omöjligheterna. I fråga om en del andra af Nya testamentets
under och påståendet att de »strida emot naturlagarna», vill jag
påminna om hvad en annan berömd naturvetenskapsman,
Huxley, säger om dessa »lagar». »Nödvändighet», säger han,
»betyder blott det hvars motsats vi ej kunna fatta, lag betyder en
regel som vi ha funnit alltid hålla streck och som vi antaga
alltid skall komma att hålla streck.»
Den rätta vördnaden för naturen ocli för vetenskapen
ådagalägger den lärare som säger, att vi ännu äro mycket långt
ifrån att förstå allt i naturen, att särskildt det kapitel som
heter andens och själslifvets inflytande på de fysiska företeelserna
ännu är föga utredt och att vi i allmänhet böra vakta oss för
att förklara företeelser omöjliga därför att vi ej förstå dem och
ej kunna inrangera dem under några kända kategorier.
Men en sak — det bör här till undvikande af missförstånd
anmärkas — är att icke förklara omöjliga de kraftgärningar
som i N. T. berättas, en annan sak är att fordra att enhvar
som vill heta kristen med nödvändighet skall tro dem. Jesus
klandrade deras otro hvilka sågo hans gärningar och dock ej
trodde på hans gudomliga sändning. Ett annat är dock att,
såsom mången i våra dagar, tro på hans sändning af Fadern,
men känna sig tvifvelaktig i fråga om de under som om
honom berättas. Thomas, aposteln, som sett så många underbara
gärningar och likväl nekade att, utan de påtagligaste bevis, tro
på uppståndelseundret, fick ingen annan tillrättavisning än de
orden: »Saliga äro de som icke se och dock tro». Huru skulle
då en kristen i våra dagar hafva rätt att förneka en annans
läijungaskap, därför att denne tvekar att tro på gärningar som
enligt allmänt gängse uppfattning nu för tiden vore absolut
omöjliga. De som uppställa det krafvet: »Vill du vara en
Kristi lärjunge, måste du tro alla de under som om honom
Del nya Sverige. 33
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
