Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gustaf Adolfs Sverige och vårt
477
salighet till ett rike, som icke är af denna världen, och vår tids
medvetne »antikrist», socialismen, som afvisar dylika
metafysiska drömmar, såsom endast ägnade att som en »prästlist» i
»blod-sugarnes» tjänst föfslöa arbetarens intresse för att på denna
sidan grafven skapa ett jordiskt lycksalighetsrike. Och denna
motsats är icke bara en motsats i teorien, som kan lösas genom
en. käck syntes inom en studerkammares väggar. Kampen har
redan blifvit förd ut i lifvet, låt vara ännu endast i samhällets
4jup, där den tagit formen af socialismens kamp för
»inpisk-ning» mot deras öfvertygelse af »troende» arbetare, en kamp
uppenbarligen förd i intoleransens anda.
Socialismen är nu antimilitaristisk, men analogien från
franska revolutionens »krig mot palatsen, fred åt hyddorna»
öppnar tydligt för tanken möjligheten af ett krig mellan den
konservativa världen och stater, där den socialistiska revolutionen
segrat, t. ex. det underminerade Frankrike, där revolution och
chauvinism äro tvillingar, eller kanske det revolutionära
Ryssland eller, hvarför icke, Amerika, det äfvenledes i revolutionär
gungning försatta öfverraskningarnas land.
Religionskrig ha vi för resten haft ända in i det 19:e
århundradet, då de efter den gängse teorien skulle ha varit ur
räkningen. Hvad var det annat, när det katolska Belgien skiljde
sig från sin protestantiska holländska öfverhet och blef jordens
mest klerikala stat, när den schweiziska radikalismen med
vapen slog ned det klerikala »Sonderbund», eller när det
protestantiska Preussen dref det i klerikalismens gängor lika fast som
på Ferdinand ll:s tid infogade huset Habsburg ut ur Tyskland
och till svar möttes af ultramontanismens krigsförklaring i
kulturkampen.
På grundvalen af detta bortfaller motsatsen mellan politiska
och religiösa motiver i Gustaf Adolfs kamp, hvaraf man gjort
så mycket väsen. Gustaf Adolf stred för Sveriges själfständighet,
som satte det i stånd att i eget hus häfda sin protestantiska
religion. Religionen var då för tiden innehållet i politiken
liksom på andra tider nationella, sociala eller ekonomiska intresssen.
Ur den religiösa striden växte stormaktsställningen fram
liksom kraft ur kraftansträngning. Den striden kunde då för tiden
te sig som en afvikelse från vägen mot fullbordan af mera
realpolitiska planer. Enligt sägnen har Axel Oxenstjerna fattat det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
