Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
42
Nathan Söderblom
uppenbarelsens historia, till Gud och till världen. Det gäller att
riktigt, skarpt och klart undersöka och återgifva denna erfarenhet och
trons föremål, och särskilja hvad däri är det frälsande och
väsentliga. Detta är ren lära i motsats mot oriktig; verklighetstrogen
teologi i motsats mot falsk. Religionen kräfver en sådan
vetenskap om sig själf. Läran förklarar och leder och stärker i
sin ordning lifvet. Ortodoxi i denna mening är ett
vetenskapligt och religiöst hedersnamn. Den nutida teologien har ej förr
gjort sin tjänst, än den sannare, djupare, riktigare, med en mera
central ställning åt Kristus, Frälsaren, och mer troget mot hans
ande än som skett i förra tiders teologi, uttryckt kristendomen. En
smula eftertanke säger, att tidigare dogmer eller uttryck för
kristendomen ej äro gripna ur luften eller illfundigt
sammanställda för att pina folk, utan grundade på verklighet, om de än
blifvit för vår föreställnings- och uttrycksvärld främmande, och
äro präglade af mänsklig brist. Felet hos den lutherska
ortodoxien låg sålunda ej i programmet: ren lära, lika litet som i
innehållet: troserfarenhetens autonomi — utan felet var dess
skolastiska metod, dödt stoff som togs med och isynnerhet det
intellektualistiska afguderiet af läran.
Vi se, hur all religiös opposition — jag talar ej om
oppositionen i förnuftets namn — från pietismen och dess
nära släkting rationalismen, liksom från alla de
fromhetsrikt-ningar med mer eller mindre utpräglad väckelsekaraktär, som
tid efter annan uppstå inom kyrkan med opposition mot henne,
jämte de verkliga läroafvikelserna, rikta sig mot dessa två
punkter: friheten och lärans vikt. Deras anklagelser lyda: frihet utan
kårlek, lara utan lif
Den evangeliska friheten, blir den inte bara luft? Man
predikar den — och lefver i trög världslighet. Utan religiöst
allvar och kärlek blir det ju hvarken kristendom eller evangelisk
frihet. — Nåja, en sådan där ärlig världslighet är väl ändå
bättre, än när den rama egennyttan och tuktlösheten skiner af
pietistisk fernissa. — Därför begäres en tydligare yttre
afgränsning. Fromheten blir rädd för friheten, den begär regler och
uniform. Så lätt kommer friheten på motsatta sätt till korta.
Och läran. Jesus frågade ju icke efter katekesen, utan efter
ånger, tro och kärlek. Hvartill gagna väl byggda system, fast
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
