Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
44
Nathan Söderblom
Den höga värderingen af sådana s. k. friare riktningar får
dock ej blunda för, att de icke i allmänhet — med enstaka
undantag — fattat eller hållit rent det evangeliska
personlighets-och frihetsidealet. Det hafva de ortodoxe bättre förstått. Man.
skall ej tro, att dessa, af samtida och senare »friare» fromhet
dåligt beryktade, kyrkans män voro förtorkade i själen. Haquin
Spegel:
— »Så lemna all otidig möda
och var ej en fåf&ngans träb —
och Israel Kolmodin:
— »Du milde Jesu Kristi, vår glädjesol och sköld» —
voro nog lika goda kristna som de samtida pietisterna, biskop
Andreas Rydelius i Lund lika väl ett Guds barn som de »Guds barn i
Malmö», som Zinzendorf uppmanade honom att ej förfölja.
Sveriges kristenhet har kanske ändå lika varaktig behållning af
Wallin och Reuterdahl, som af Scott och Rosenius.
Hvarken pietismen eller rationalismen förverkligade Luthers
och Oläus Petris evangeliska ideal. Pietismen kom från annat
håll, från katolsk och reformert fromhet. Därmed är intet ondt
sagdt. Den behöfdes och har gjort stort gagn, och det finns
bredvid den lutherska fromhetstypen andra fullberättigade
former af kristendom. Pietismen fullföljer ej med konsekvens
en annan typ, men ledes mer af munkideal, lagreligion och
käns-lofromhet än af den — svårare, enligt min öfvertygelse högre
—• lutherska fromheten. I förra århundradet inträffade efter de
kyrkliga väckelserna, att pietismen och halfortodoxien ingingo en
förening, så att pietismen sedan dess i sin nya skepnad
betraktar sig själf såsom ortodox. Däraf förklaras det högst
besynnerliga förhållandet, att inom vår kyrka de mest intoleranta
ren-lärighetskrafven göras gällande af en riktning, som i de allra
väsentligaste styckena af evangelisk frälsningslära och
lifsut-formning visar antingen en häpnadsväckande oklarhet eller en
uppenbar »heterodoxi». Nog skall den ha rum i vår kyrka.
Men den har intet skäl att vara så olidligt själfgod och anse
sig som ensamt barn i huset. Dess främmande härkomst
fram-sticker i tendensen till en dubbel sedlighet, en högre för den
högre fromheten, en lägre för vanliga kristna människor, — i upp-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
