Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sveriges k}*rka
45
fattningen af kyrkans första existensberättigande och värde infor
Gud och människor såsom utgörande kärleksverk, i stället för
betraktelsen af henne såsom i första hand förmedlarinna till
människobarnen af evangelii tröst och salighet — som ju ej kunna
ägas utan ett lif i kärlek —, i obenägenheten att lämna till
själfständig utveckling sådana lifsområden, som kyrkan fostrat
fram till mognad, — i programmet att kyrkligt konkurrera med
tidsrörelserna, äfven där arbetet i stället skulle gå ut på att nå
dem med kristendomens anda — den tanken har till och
med dykt upp af och till att göra kristendomen till
partiprogram i det politiska lifvet, liksom hos Tysklands katoliker
och Hollands kalvinister, — vidare i bibeldyrkan och
bokstafs-bundenhet och oförmåga att fatta den äkta lutherdomens
frisinthet i fråga om allt hvad bokstaf och historiskt betingadt
heter, — i förklenandet af stat och vetenskap, samt i benägenheten
att härleda det onda ur naturen och kulturen — som båda
äro Guds verk — i stället för ur viljan.
Genom pietismens insteg har kyrkans styfmoderlighet i
stället kommit att rikta sig mot de krjstna, som ej kunnat förmå
sig att taga på sig en yttre eller invärtes from observans,
ensit-tare, som ej gå i flock, ömtåliga, som ej kunna med vittnesmål
och ostentation, sådana som helt enkelt äga Kristus till hjälpare och
frälsare — hur den frälsningen sker, har kyrkan aldrig kunnat
i dogm fastslå, men att den sker, det är hvad som gör en
människa till en kristen — eller sådana som lefva och dö på
gudsförtröstan och bära frukt i sträfsam plikttrohet och tyst kärlek till
nästan. Statskyrkan ger åt personligheten mer rum än andra
kyrkoformer. Jag vill inlägga ett ord till förmån för dessa, som
finnas bland kroppsarbetare och allmoge, såväl som bland
bildningens och kyrkans och statslifvets högsta målsmän. Låt
äfven dessa psalmbokskristne, eller hur de föraktligt kallats, få
vara med i kyrkan! De äro i hvarje fall, i sin fördoldhet eller
i sin rakryggade själfständighet, ödmjukare än de som se deras
fromhet öfver axeln. I trakter, där väckelsefromheten spridt
upplösning och förakt öfver sådan svensk luthersk gudsfruktan, och
där, efter ett par generationer, såsom vanligt, religionslikgiltighet
och torka och leda inträdt efter ifverns urartning i arga bibeltvister
och tomma stora ord — utan frukt i lifvet, öfverraskas man af
att finna så mycken spirande återväxt efter skogseldarna. Det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
