Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ett statsdepartement för kommunikationer och allmänna arbeten i Sverige 73
öcli byrådirektörer, men hafva i sin ordning under sig två eller
flera byråer, som förestås af byråchefer med mera
specialiserade verksamhetsområden. Sålunda lyda exempelvis under
»division de la navigation» 3 byråer, nämligen 1) för
kusthamnar, fyrar och sjömärken; 2) för segelbara floder och flottleder
samt 3) för sjöfartskanaler.
Ministeriet får till sin »hjälp» allt emellanåt »kommittéer och
kommissioner». Förf. erkänner visserligen, att dylika stundom
gjort staten stora tjänster, men går samtidigt ganska hårdt åt
det florerande bruket med kommittéer. Ofta bestå dessa endast
delvis af fackmän, hvilka få nöta bort lång tid »med att
förklara abc för hälften af medlemmarne». Man hoppas, att ljuset
skall frambryta under diskussionen, och slutet blir ofta en
»bastardlösning». Och han konstaterar, att »kommissionen är
oansvarighetens och anonymitetens triumf, hela den ledande
administrationens blödande sår». »I själfva verket böra
ministerierna icke hafva andra kommissioner än dem, som hafva en
verkligt teknisk karaktär.» Och i hög grad beaktansvärd är hans
uttalade mening, att utredningarna i största möjliga omfattning
skola göras af de ordinarie tjänstemännen, hvilkas befattningar
och instruktioner skola upprättas med hänsyn till behofven.
Äfven kapitlet om de allmänna arbetenas aktiva tjänster
erbjuder åtskilligt af intresse. Administrationen af de allmänna
arbetena i Frankrike hvilar sedan mycket långt tillbaka på
stats-ingeniörsinstitutionen. Denna »kår» är nu kvar i det skick den
erhöll genom omorganisationen under första republiken för öfver
100 år sedan. En jämförelse med den svenska »Väg- och
vattenbyggnadskåren» ligger nära till hands, och skillnaderna
framträda skarpt vid en granskning. Den franska kåren är för det
första baserad på konsekvent elitutval, för det andra inriktas
studierna speciellt på den blifvande statstjänsten, och för det
tredje finnes där icke den onaturliga inblandning af
militärtillsatser, som är hufvudkännemärket för vår svenska »kår». 1
Efter att först hafva genomgått »École polytechnique» och
därefter antingen »École des mines» eller »École des ponts et
1 Det kan nämnas, att i höst utsändts från »rimprimerie de la chambre
des députés» ett betänkande om förändring af »le recrutement des ingénieurs
des ponts et chaussées et des mines», afgifvet af en ofßciell kommission och
helt visst förtjänt af uppmärksamhet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
