Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sveriges kyrka
99
derna, har Strindberg lika brutalt och med besked gjort slut på,
som han inledde eller bekräftade den, i böcker som innehålla
åtskilligt, äfven snillrikt om kristendomen, men icke kristendom.
Men det är ju icke med meningen på modet vi här räkna, utan
med allvarliga mäns och kvinnors allvarliga öfvertygelse. Det
nya faktum vi här ha att hålla oss till, är att en hel del
människor i Sverige — icke blott de andliga modedockorna — icke
vilja ha med den kristna religionen öfverhufvud att skaffa.
Frikyrkorna bilda ett problem för sig. De frikyrkor, hvilkas
medlemmar verkligen skiljt sig från statskyrkan, äro ju så få.
Det är rimligt och rätt, att de, ifall de så önska, erhålla rätt
till motsvarande understöd af staten, med villkor, att de
uppfylla, om icke lika stora fordringar som statskyrkan på sina
prästers bildning, så dock icke alltför låga sådana kraf — hälst
och konsekvent borde någon universitetsutbildning eller däremot
svarande bildningsgrad fordras — och att de utföra ett ordnadt
och tillfredsställande arbete inom sina områden.1
1 Men det är betänkligt att i någon mån befria vissa medborgare från
skatt, när det gälfer ett statsändamål. Gör man en eftergift åt missnöjet, så
böra icke blott frimenighctsmcdlemmar, utan äfven ateister befrias från
skatteplikt för religiösa ändamål. De många, som betrakta folkskolan som ett
djäfvulens verk eller ett onödigt påhitt, jämte dem, som inrättat godkända
privatskolor, borde befrias från någon del af skatteplikten till skolväsendet. Freds*
föreningar och antimilitarister jämte dem, som åtaga sig privat skjutning och
exercis, borde erhålla lättnad i försvarsbördan. Skall statskyrkan afvecklas, är
det mycket lämpligt att börja med någon skattebefrielse för dissenters. Men
betraktas religionsvården af staten som ett dess ändamål, måste alla skatta till
detta liksom till andra statsändamål. Den skatten bör, liksom annan skatt,
gå in till det allmänna, för att utbetalas i fastställda löner till statskyrkans
prästerskap, och lämna understöd, på ofvan nämnda villkor, till andra
religionssamfund, som åstunda ekonomisk lättnad i sitt arbete.
Att en snarlik regime nyligen afbröts i Frankrike, var ej regimens eller
den moderna statskyrkoprincipens fel, utan berodde på den vida största
statskyrkans, den romerska kyrkans, statsupplösande grundsats att vilja vara en
internationell stat, soin den världsliga regeringen skall lj’da, och på ordnars
och klerikala organisationers för lekmannasamfundet olidliga politiska spel.
Man må ej förtänka staten, att den vill vara herre i eget bo, det månde vara
under 1’ancien régime eller under den tredje republiken. Däijämte måste man
skylla på den antiklerikalism, som år klerikalismens fotografiska negativ, och
som gör sig otrefligt bred i fransk politik.
Om religionsbeskattningen och religionsfriheten i Sverige och annorstädes
får man upplysning i de mycket intressanta historiska och statistiska
dokument, som medfölja disscnterskattekommittcns utlåtande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
