Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
236 ’ J. A. Eklund
samlingen är 4 år högre än emigranternas, förtjänar beaktande;
4 år af människors verksammaste tid sakna icke värde.»
Bland emigranterna äro kvinnorna på de flesta håll
öfvervägande — framför allt gäller detta om de nordliga delarna af
Värmland. Om många bland dem uppgifves, att de tagit
tjänarinneplatser i Kristiania. Det har från Norge varit stark
efterfrågan, och man har med höga löner lockat de unga öfver
gränsen. Det har ju tett sig för dem såsom ett stort framsteg
att så komma bort från det enkla hemmet i Värmland eller på
Dal. Helt naturligt för ett folk som vårt — huru många tusen
af våra bonddöttrar anse det icke som ett väldigt steg uppåt
att i stället för att intaga husmodersplatsen på en svensk gård
bära tvättvattnet åt amerikanska penningfruar?
Man undrar kanske, hvarför Norge i så pass hög grad
lockar — att vinsten i folkutbytet är så betydande å Norges
sida. Norge, menar man, är ju dock notoriskt fattigare än
Sverige. Når man så tänker, glömmer man kanske alltför
mycket den situation, som särskildt för Värmlands och Dals
räkning skapas däraf, att våra och Sveriges »utkanter» ligga
nästan alldeles inpå en af Norges hufvudbygder. Det visar sig
otvifvelaktigt för många en bättre, en mera kultiverad värld, så
fort en svensk från dessa trakter kommer ett stycke inom
norska gränsen. Våra vägar äro ofta eländiga; de norska, säger
man, förträffliga. I Norge har man vackra gårdar, präktiga
skolhus — det sticker af mot det torftiga i Värmlands och Dals
skogsbygder utmed gränsen. Detta förhållande torde mer än
man i våra s. k. centra brytt sig om att ens tänka på, hafva
danat den psykologiska grunden till det ganska allmänna, för
många svenskar och de flesta norrmän gemensamma omdömet,
att Sverige i jämförelse med Norge är ett uselt, fattigt och
efter-blifvet land. Det hade verkligen varit skäl att litet mer än man
gjort länka på hvad vi kallat »utkanterna». Det kan hända
ibland, att det är dessa, som representera Sverige utåt, mer än
den storpolitiska och festfirande hufvudstaden. — Det är ännu
alltfort skäl att besinna detta, att ej tala i öfverlägsen ton om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
