Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
264
Fredrik Böök
att få någon representativ företrädare i Sverige.
Förutsättningarna för denna naturalism voro: böjelse för det preciösa och
exakta, gammal och raffinerad litterär kultur med sinne för
iakttagelsens och teknikens felfrihet ocåi ackuratess, för
konstruktionens säkerhet och logik; dessa förutsättningar funnos i hög
grad i Frankrike, men i ytterst ringa mån i Sverige. Hvad
80-talet i detta afseende åstadkom var af mycket blygsamt omfång.
Man visade god vilja att i litteraturen införa psykologisk realism
och noggrann iakttagelse, man sträfvade att skildra typer och
förhållanden med saklig skärpa, och man lyckades därigenom
åstadkomma en litteraturhistoriskt betydelsefull och nödvändig
förnyelse af ämnesvalet och tekniken. Men man förmådde
aldrig höja sig till den naturalistiska romanens omfattande och
allsidiga världsbild, utan man inskränkte sig till den flyktiga
skissen, den löst komponerade novellen; man lyckades aldrig uppnå
den observationens finhet och styrka, den formens fasthet och
mogenhet, som de bästa utländska mönstren ägde. Det största
som skapades i denna riktning var Strindbergs »Hemsöborna»
och »Skärkarlslif», som ge den stockholmska
skärgårdsbefolkningens lif och lefverne med sakkunskap och detaljglädje, i en
fast och ofta glansfull form; anmärkningsvärdt är i »Skärkarlslif»
företalet, där Strindberg i god öfverensstämmelse med
naturalismens anda tecknar de geologiska, geografiska, klimatiska och
etnologiska förutsättningarna för skärgårdsbefolkningens lif, den
miljö, i hvilken individernas öden skola urskiljas. Men detta
är dock närmast en isolerad ansats, jämförlig med den tendens
att återföra psykologiska förlopp på fysiologiska, som man kan
iakttaga framför allt i »I hafsbandet»; och lusten att i den
konstruktiva romanens form ge en konsekvent och objektiv bild af
ett bestämdt lifsområde torde knappast någonsin lia varit stor
hos en så lidelsefullt engagerad natur som Strindbergs. Vill
man eljest mönstra det mera anmärkningsvärda i riktning mot
objektiv lifsskildring, finner man, instuckna bland mängden af
program- och tendensverk, föga annat än^Geijerstams noveller
ur allmogens och de fattigare klassernas lif, Ernst Ahlgrens
skånska folklifsskildringar och några studier af fru Leffler och
Oscar Levertin. Tor Hedberg intar dock en mera själfständig
ståndpunkt; i lugn och opolemisk ton söker han genomföra en
psykologisk analys af bestämda själsliga fenomen och gör i »Jo-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
