Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sveriges moderna litteratur
313
rike och förbiser alldeles, att alla tidsåldrar äro
genomgångs-och brytningstider, att problemen uppstå på nytt efter hand som
de lösas, och att just detta är den oändliga evolutionen, som
öfverallt har plats för hopp och förtröstan, skönhet och glädje.
Den andra af de naturalistiska dogmer, hvaremot
Heidenstam riktade sin kritik, var läran om det sanna återgifvandet
af den yttre verkligheten som konstens högsta mål. Med styrka
häfdade han, att den inre erfarenheten har sin realitet äfven den,
att den upplefvelse, som tränger till uttryck i inbillningens form,
den känsla som endast kan få symbolisk gestaltning, är en
verklighet af lika hög rang som den af de yttre sinnena förmedlade.
I detta betonande af diktningens subjektiva pol i motsats till
naturalismens ensidiga framhäfvande af den objektiva ligger
den förvissningen, att verkligheten icke kan upplefvas så djupt
på någon punkt af tillvaron som i det egna jaget. Denna
opposition mot den materialistiska och positivistiska tidsålderns
föraktfulla underskattning af det endast subjektiva, det rent lyriska, är
på diktningens område en motsvarighet till den filosofiska kritik,
som möter hvarje ensidigt empiriskt system, en analogi till den
kunskapsteoretiska idealismen, öfverhufvud återfinner man i hela
nittonhundratalets nyidealism denna känslans reaktion mot den
afslutade och perspektivlösa världsbild, som var naturalismens.
Heidenstams diktning är det kraftigaste och konsekventaste
uttrycket för denna motströmning. Hans verksamhet har en
själfständig oafhängighet af alla dagens meningar, en stolt
tillförsikt och en djupt personlig originalitet, som han en gång i
en ungdomlig stridsdikt formulerade i raderna:
Följ strömmen, den som vill, likt vrak,
om ej, så kljrf likt laxen.
Hans första diktsamling omfattade hela den känslosfär, som
den samtida litteraturen visat minst sinne för eller rent af
bekämpat: den naiva lifsnjutningen, den tanklösa hängifvelsen åt
stunden, skönhets- och glädjetörsten, allt det som han sökte och
fann i orienten och antiken och som han förhärligade i uppror
mot sin samtids grubbelsjuka och utilism. I »Hans Alienus»
gaf han luft åt sitt stämnings- och känslolif i den visionära
fantasiskapelsens urmodiga form, återgifvande den subjektiva
verkligheten i stora symboler, i djärf syntes i stället för genom
noggrann och realistisk analys. Den andra diktsamlingen af år
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
