Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Politiska uppgifter
331
Det är framför allt en omständighet, som gjort, att den
allmänna meningen långt ifrån att ogilla en dylik afhållsamhet i
utrikesstyrelsen tvärtom gifvit densamma sitt högljudda
gillande. Och den omständigheten består däri, att sinnena
behärskats ej blott af fredsidén, utan måhända än mera af den
efter hand ombildade öch snedvridna neutralitetsidén.
Neutralitet har varit de senaste årtiondenas svenska lösen i den
europeiska statskonse]jen. Men neutralitet har blifvit ett
vidtfamnande begrepp, som i sig kommit att innesluta ett flertal
skiftande idéer, hvilkas enda gemensamma drag just varit
undvikandet af alla konflikter med andra makter i eller under
deras inbördes trätor i fred såväl som i krig, och för den skull
en politisk isolering, hvari landet sökt vara sig själft nog vare
sig utan alla allianser, eller i intetsägande och lika allianser
med alla makter. Utrymmet medger ej att här redogöra för
denna utveckling af neutralitetsbegreppet, hvarom jag för öfrigt
i annat sammanhang gifvit åtminstone några antydningar1.
Vår neutralitetspolitik i sin hittillsvarande stil kan icke utan
största fara för rikets yttre säkerhet fortsättas. För Sverige
gäller det numera ej allenast att återtaga hvad som under en
mansålder försummats, utan alldeles särskildt att först och
främst söka återupprätta det mellanfolkliga anseende, som i 1905
års kris trots allt blomstersmyckadt tal om motsatsen och alla
prisande fredsadresser och fredsalbum af alla slag faktiskt
gick förloradt. Huru detta skall ske, det kan vara svårt nog
att afgöra, men uppgiften föreligger och måste lösas vid
äfventyr, att utlandet eljes behandlar oss såsom en »quantité
négligeable», något hvartill tendenser visst icke häller fore
1905 saknats. Och säkert är, att om vårt land öfver hufvud
skall kunna i någon minsta mån lita på stöd från andra
makter, det själft först måste visa, att dess vänskap något betyder,
så att dessa andra makter, hvilka de än må vara, kunna anse
med sina intressen förenligt att ställa sig vid vår sida.
Otvifvelaktigt gäller det då i första hand att icke ånyo rygga tillbaka
för den uppgift, som närmast är och städse förblir Sveriges, så
länge de nordiska rikena fortbestå, nämligen att taga hegemonien
i Norden. Uppgiften hafva vi stått inför upprepade gånger, men
aldrig mäktat lösa den: skola vi nu, i elfte timmen, hafva mod
1 I Festskriften till prof. H. Hjärne, 1908.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
