Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
412
Herman Brulin
entbanan att kränka ännu en bestämmelse i Berlinfördraget, den
som fastslog det främmande järnvägsbolagets och Turkiets
rätt beträffande järnvägslinjen genom Öst-Rumelien (art. 21).
Turkiets försök att taga den däraf framkallade konflikten i sin
hand torde också påskyndat det sista och afgörande steget i
den långa raden af bulgariska traktatbrott, det som i formellt
afseende öfverskyggar och kröner alla de föregående:
oafhängighet- och konungaproklamationen af d. 5 okt.
Den bulgariska öfverenskommelsen var med all sin vikt
dock blott en sida af Berlinkongressens verk för trettio år
sedan. I nordvästra delen af Balkanhalfön skedde samtidigt en
förändring af föga mindre betydelse. Kvarlämnade i turkarnes
svaga händer, ansågos Bosnien och Herzegovina komma att
utgöra det aldrig släppta målet för serbers och montenegriners
storhetsdrömmar, och en gång i deras våld kunde de måhända
bli utgångspunkten för nya bragder i den allslaviska tankens
tjänst. För öfrigt hade Österrike-Ungern ingenting emot att
själft få dem. Redan långt fore det rysk-turkiska krigets
utbrott, genom ententen i Reichstadt i juli 1876, lär Ryssland
mot löfte om Österrikes neutralitet gifvit sitt samtycke till en
eventuell österrikisk ockupation af de båda provinserna, och
för Bismarck säges denna tanke ha utgjort en af hörnstenarna
i hans program för den orientaliska frågans uppgörelse. Det
var England, som i Berlin fick taga initiativet i frågan, och
mot makternas enstämmiga bifall — endast af Italien gifvet
med sura miner — kunde ej det besegrade Turkiet sätta igenom
sin önskan att få behålla det af ingen eröfrade området.
Genom Berlin-trakta tens art. 25 bestämdes, att Bosnien och
Herzegovina skulle »ockuperas och förvaltas af Österrike-Ungern».
Det var dock, som man ser, icke tal om någon definitiv
afträdelse, och turkarne lyckades också af de österrikiska ombuden
utverka en skriftlig men hemlig klausul af d. 13 juli, sämma
datum som traktaten,1 hvarigenom dessa å sin regerings vägnar
1 Den har just i dagarna offentliggjorts af Hanotaux i hans ofvan
omnämnda artikelserie i >Revue des deux mondes».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
