Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
414 Herman Brulin
rat sig acceptera Bosniens ockupation endast därest den finge
ske utan tidsbegränsning, meddelade utrikesministern, att
An-drassy bekvämat sig till att underskrifva papperet i fråga,
emedan turkarne i sista stund ville spränga kongressen! Ått,
såsom Aehrenthal samtidigt betonade som ett afgörande faktum,
någon bestämmelse om ockupationens provisoriska karaktär ej
medtogs i öfverenskommelsen med Turkiet af d. 21 april 1879,
är naturligtvis af stor betydelse, men då man från Österrikes
sida vill anse, att därigenom dess förbindelse af d. 13 juli
1878 förlorat sin giltighet, är denna konsekvens åtminstone
ägnad att tilldraga sig en särskild uppmärksamhet. Månne
verkligen de turkiska ombud, som 1879 läto sina anspråk på
nämnda bestämmelses upptagande falla, menade att därmed
också uppgifva dess giltighet? Inför denna bevisföring måste
man i alla händelser lifligt önska, att våra egna diplomater, när
hälst en öfverenskommelse träffas å Sveriges vägnar med
främmande makt, måtte vara fullt medvetna om risken, att om en
af motparten tidigare afgifven förbindelse icke formligen
upptages i det nya aftalet, de själfva en vacker dag kanske påstås
hafva medgifvit dess upphäfvande!
#
En fullständig framställning af Berlin-traktatens kränkta
eller ouppfyllda bestämmelser kan naturligtvis här ej komma
ifråga. Den skulle få beröra Kreta, Serbien, Montenegro, icke
minst Turkiet själft i dess förhållande till sina kristna
undersåtar. Här må blott upptagas ännu en punkt, som har sitt
särskilda intresse för oss själfva.
Till Rysslands yppersta förvärf vid uppgörelsen 1878 hörde
Svarta-hafs-hamnen Batum, och Englands fullmäktige på
Berlinkongressen uppgåfvo icke sitt motstånd mot dess afträdelse,
förrän Ryssland medgaf att i traktaten insätta en förklaring om
dess förvandling till frihamn (art. 59).1 Sommaren 1886 — alltså
samtidigt med den ryska diplomatiens arbete för
Berlin-traktatens häfdande på Balkanhalfön — upphäfdes plötsligen genom
1 »S. M. TKmpereur de Russic déclare que Son intention est d’ér!ger
Ba-toum en port franc, essentiellement commercial.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
