Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
470 Allen Vannérus
slår en viss benägenhet att se hela den sak, för hvilken han
kämpar, nr så att säga uppskrufvade synpunkter. Han anser fullt och
fast att människan tager obotlig skada till sin person, att hela vårt
samhälls- och kulturlif blir en meningslös, till sist sig själf
upplösande orimlighet, ja att världen störtar samman, om allt detta
icke återföres till en öfvervärldslig förnuftsordning, till hvilken
alltså hela den ändliga tillvaron måste ankopplas. Det är ’die
einzig mögliche Rettung’.1 Ankopplingen skall ske just genom
religionen. Denna är följaktligen ljusvägen, som leder till öfvervärlden.
Men hvilken religion? Därom några antydningar i det följande.
Genast må dock anföras, huru Eucken själf hälst betecknar den:
den sanna religionen är ’die Religion des Geisteslebens\2 Den,
som fullt koncipierat detta begrepp ’das Geistesleben’, har ock
genomträngt kärnan i hela den euckenska filosolien.
Det liar hittills varit gunska svart att fa en klar uppfattning och öfverblick
af själfva de grundläggande tankcgangarna i Kuckens religionsuppfattning- Han
är i själfva verket ingen de enkla och skarpa tankelinjernas man. utan snarare
en de sammansatta stämningsmassornas. Också är det ej sällan något af
utveckladt orkesterföredrag i hans arbeten. I samklang härmed star en viss
likgiltighet för logik och teoretisk filosofi öfverhufvud, ett följdfenomen, tror jag, af
den kraftiga reaktion mot intellcktualismcn. som nu gar fram genom filosofien,
icke minst Kuckens. Härmed vare dock icke påstadt, att den senare saknar
blick för den uppfeift, som naturligtvis äfven tänkandet har att fylla.11
men om man ser saken- i stort får man intrycket att han intager ett slags
öfver teoretisk ståndpunkt. Lifvet är hvad som intresserar honom mest, men
detta är mera än blott teori. Och inom lifssfären representerar, anser han,
religionen det högsta. Att denna position skall medföra mystik är nästan själfklart.4
Den härmed antydda läggningen af Kuckens filosofi har man ju ingen rätt att
klandra i och för sig. men däremot kan den anmärkningen göras, att han
alltför mycket försmått att kritiskt utreda vissa spörsmål, som äro af fundamental
betydelse för hans egen världs- och lifsåsikt.
Kucken är metafysiker. Men ined en öfverlogisk metod sådau som hans kan
man icke gärna åstadkomma nagou inönstermetafysik. Bland antydda spörsmål
märkes det om öfv er var Idens själfva existens och huru man har att tänka
sig människans delaktighet i det andliga lif, soin lefves däruppe. Kn våra dagars
religionsfilosof kan så mycket mindre fa dispens från sin skyldighet att besvara
1 Lcbensanschauungen, 6:c uppl., s. 160.
- Hauptprobleme s. 30 f., 119.
8 Kem echtes Geistesleben ohne eine charaktcristische Gedankenwelt, keine
(iedankenwelt aber ohne kraftige Aufbictuiig des Intcllektes. Kucken, Gcistige
Strömungen der Gegenwart. 1904, s. 48.
4 In Wahrheit wollcn wir wie eine Metaphysik so auch eine Mystik;
Grundlinjen, s. 203.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
