Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Till Kudolf Klickens religionsfilosofi
427
särskildt den förra af dessa frågor — med hvilken rätt antages tillvaron af en
’öfver-värld’? —, som föreställningen om en dylik Ar något, som synes sta i allra
oförenligaste motsats till den imma nen ta världs- och lifsuppfattning, som utgör ett
af det moderna tänkandets mest allmänt accepterade slutresultat. Hvad kunna vi
väl vara mera öfvertygade om än detta, att verkligheten bildar ett enda
sammanhängande helt, som, ur förändringens synpunkt, utgör en universell process,
i hvilken allt och vi alla äro indragna och af hvilken äfven det andliga
lifvet i väl* värld är en utvecklingsnianifestation? Men Kucken tänker endast
till en del så. Visserligen äro dessa tankar om en världsprocess och en
utveckling honom icke främmande. Tvärtom; de inskärpas ofta med den energi,
som är honom egen. Men världen är, enligt Euckcn. på sätt och vis icke en
värld, utan två. Dcu består af en öfvervärld och — om uttrycket får passera
— en undervärld.1 Först de två äro ett, d. v. s. det hela. Men just denna
öfvervärlds själfva existens är i sanning ett problem, som behöfver den
grundligaste kritiska utredning.
Ett bidrag till en sådan, för hvilket jag har i korthet skall
redogöra, förekommer nu verkligen i Euckens arbete
Haupt-probleme der Religionsphilosophie der Gegenwart.
Först afvisar han på det bestämdaste8 hvad man kunde kalla
den kosmologiska grundläggningen af religionen. Det är icke
lönt, inskärper han, att vända sig till världen därute, det
materiella världsalltet, i hopp att där erhålla några religiösa
anvisningar. Äfven i lyckligaste fall skulle man på denna väg nå
fram endast till en religiös f>a/7<7såskådning, men icke till en
människans och mänsklighetens religion, ?eine Religion des
gan-zen Menschen, eine Befestigung und Erhöhung der Seele’. Äfven
en rent psykologisk grundläggning är, enligt Eucken, ej möjlig.
Visserligen är det sant att människans religion måste vara en
hennes själs — hennes inre lifs — angelägenhet, men ett blott och
bart psykiskt faktum är religionen dock icke. Den får icke
subjektiveras till en ren |Zuständlichkeit des blossen Gefühles,:\
Inom denna subjektiva sfär röra sig visserligen många
önskningar, behof och förhoppningar. Men Voltaires ord gälla: ett
behöfs styrka garanterar i och för sig icke att det äfven blir
tillfredsställda1 Från ett subjektivt behof af den art, hvarom
här är fråga, kan slutas till att det blir tillgodosedt endast om
en förnuftig och gudomlig ordning redan förut är uppvisad vara
1 Själf använder Eucken icke detta uttryck: däremot, som anfördt,
über–welt’.
2 Ibid., s. 8.
3 Ibid. s. 9.
4 S. 11.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
