Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
428
Allen Vannérus
en verklighet. ’Wer sie erst zu erweisen hat, der würde einen
Zirkel im Schliessen begehen, wollte er bei einem Bedurfnis
des Menschen seinen Ausgangspunkt nehmen’.1
Nej, hvarken på kosmologiskt eller blott psykologiskt sätt
låter sig en hållbar religion grundläggas. Endast den noologiska
grundläggningen2 leder till målet.
Härvid gör Eucken främst gällande att det är omöjligt for
människan att nå fram och upp till en ’Religion des
Geistes-lebens’, om hon alls icke tillhör ett mer-än-mänskligt
lifssam-manhang, som på något sätt röjer sig i hennes inre.3 Närmast
betecknas detta öfvermänskliga lif som ’ein Weltleben’. ’Eine
innere Teilnahme an irgendwelchem Weltleben’, se där alltsa
den första grundförutsättningen.
Nu lider det intet tvifvel att det finnes fakta i vår mänskliga
värld, som äro af öfvermänsklig — eller åtminstone
öfverindivi-duell — karaktär och därför hänvisa på en motsvarande
öfverin-dividuell ordning och process. Eucken sammanfattar dem i ’die
Tatsache des Geisteslebens’. Förutskickas bör att detta begrepp
’das Geistesleben,5 som spelar en nästan allbehärskande rol i den
euckenska filosofien, af honom tages i olika betydelser. Man
torde lämpligen kunna skilja emellan ändligt och oändligt (eller
absolut) ’andelif. Beträffande det förra eller det andliga lifvet
i egenskap af ett inom vår erfarenhetssfär sig manifesterande
faktum, har Eucken ^naturligtvis rätt i att det existerar ett
sådant och att detta i antydd mening äfven är ’öfvermänskligt’.
Vår andliga kultur — eller rätt och slätt vår kultur, ty all sådan
är af en andlig bestämdhet —, hvad är väl denna, om icke ett
inbegrepp af objektiva andliga fakta, ett helt af innehåll och
bildningar, som har sitt ursprung i ett motsvarande andligt
skeende och skapande, hvilket, om man ser saken i dess
univer-salitet, icke är ett uttryck blott för mänsklig verksamhet, utan
därjämte för något annat. Hvad är detta andra, detta pius?
Det är bestämbart som inbegreppet af alla de i världsprocessen
själf immanenta tendenser och aktuella krafter, af hvilka
människorna och mänskligheten genomgående bero. Det är
därför icke människorna, som ensamt skapat och skapa vår
kultur, utan just världsprocessen eller lifsprocessen — såsom
1 S. 11. 2 s. 28.
8 S. 12.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
