Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Till Kudolf Klickens religionsfilosofi
429
Eucken föredrager alt uttrycka sig — skapar den genom
människorna. Så länge Eucken gör gällande tankegångar sådana
som de härmed antydda, måste man följa honom. Ingenting är
vissare än att människorna icke äro några suveräna potenser.
De äro inga ’absoluta punkter’, utan snarare vågor i en ocean,
af hvars rörelser de bäras i all sin framfärd och verksamhet.
På ett mer-än-mänskligt komplement och
helhetssammanhang hänvisar därför det mänskliga lifvet med nödvändighet.
Också framhåller Eucken att allt andligt skeende i vår värld
är en ’Entfaltung und Erscheinung eines wesenhafteren
Gesche-hens’ (ibid., s. 16).. Det andliga lifvet ’lässt sich nicht änders
verstehen denn als eine Bewegung der Gesamtwelt selbst, die
an dem Menschen vorgeht, sich dem Menschen mitteilt, nicht
aber ein Erzeugnis des blossen Menschen biidet’ (ibid.).
På så sätt grundlägger då Eucken sin religionsuppfattning:
genom att hänvisa till det faktum, att människan icke är
en själftillräcklig ’själisk punkt’, utan ett led i ett större
andligt sammanhang af öfverindividuell och objektiv natur, ett
sammanhang, hvilket i sin ordning hänvisar på den totala
verklighetens lif som sin förutsättning. ’Nur ein Gesamtleben der
Wirklichkeit vermag eine Bewegung zu einem Gesamtleben bei
uns hervorzurufen’ (ibid.).
Men ack! Fortsättningen af Euckens framställning är alls icke
lika acceptabel. Det framhållna, hvad är det väl annat än en
evo-lutionistisk immanensfilosofi ? Eucken uppkastar emellertid frågan,
huruvida den, som häfdar att det andliga lifvet sammanhänger
med och utgör en manifestation af världens eget lif, äfven kan
anses hafva uppvisat ’eine Wahrheit der Religion I1 Nej knappast,
svarar han. Immanensuppfattningen — ’jene immanente
Denk-weise’2 — afvisas med rätta af Eucken såsom otjänlig att bilda
grundvalen för en sannskyldig och äkta religion. Tanken om en
själfständig och världsöfverlägsen förnuftsordning är fastmer
hvad religionen behöfver, men denna idé låter sig naturligtvis icke
upprätthållas inom immanensfilosofiens sfär. Den universella
im-manensen medför nämligen att det andliga lif och det förnuft, som
obestridligen finnas i tillvaron, få karaktären af ett blott
ändligt innehåll, indraget i världsprocessen, af hvilken det aktuella
1 Ibid. s. 18.
5 Ibid. s. 110.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
