Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
434
Allen Vannérus
med dessa båda skjuter han fram begreppet det normativa
i första linjen. Problemet om kristendomens väsen blir så ett
problem om ’die Normativität des Christentums’.1 Tröltsch’s åsikt
är nu att den • omständigheten, att kristendomen — i likhet med
öfriga religioner — är ett evolutionsfenomen och i konsekvens
härmed måste göras till föremål för ingående
religionshistoriska undersökningar, alldeles icke hindrar att den kan äga äfven
en öfverrelativ, en absolut karaktär. Detta absoluta består icke
minst i, att den hänvisar på ett absolut (transscendent) mål för
den andliga utvecklingen. Till detta förhållande återför sig ock
> (enl. T.) kristendomens väsen. Den intager för öfrigt en
enastående ställning bland religionerna8, bland annat emedan den bringar
vissa religiösa grundtankar till fullare uttryck än de andra
förmått. ’Es sind überall vi er Gedankengruppen, in deren
An-schauung sich das höhere religiöse Leben bewegt: Gott, die Welt,
die Seele und das in deren Beziehung sich verwirklichende
höhere, überweltliche Leben, die Oberwelt; und zwar sind das
spezifisch religiöse Gedanken . .. An jedem dieser Gedanken und
an ihrem gegenseitigen Verhältniss lässt sich deutlich zeigen,
dass die hier erstrebten Ziele im Christentum zu voller
Selb-ständigkeit und Kraft gelangt sind.’3
Men Euckens egen åsikt? Något otvetydigt hufvuduttalande
om denna förekommer knappast i hans framställning, men jag
tror, att han kan anses svara med vissa ord i Hauptprobleme
(s. 87, 100). Å sista stället anknytes till Jesus själf. Härvid
afses äfven en anknytning till Euckens egen Religion des
Geistes-lebens. Jesu underbara gärning bestod — enligt Eucken —
däri, alt det lyckades honom göra den öfversinnliga världen
trovärdig och öfvertygande, ja tvingande för människan;
dessutom i att Jesus förmådde gifva den en sådan enkelhet och på
samma gång närhet, att människan kan i densamma finna själfva
sitt egnaste väsen, kan vilja såväl lefva som dö för den. Äfven,
förstå vi, ut från denna ståndpunkt, tillägges det, huru just
detta kristliga lif är i stånd att utveckla personligheter i ordets
högsta bemärkelse — in sich gefestigte, weltüberlegene, aber
da-bei von lebendiger Gegenwart einer Innenwelt getragene und daher
1 Ibid. s. 78.
2 Ibid. s. 79.
8 Ibid. s. 43.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
