Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Till Kudolf Klickens religionsfilosofi
435
von stolzer Selbstbewusstheit sicher behütete Persönlichkeiten.
Eucken inskärper dessutom, att en bland kristendomens
väsenssan-ningar utgöres af tanken om en enhet mellan det gudomliga och det
mänskliga. ;Das Christentum vertritt eine völlige
Wesenseini-gung, es lässt das Göttliche mit der ganzen Fftlle seiner
Herr-lichkeit in die menschliche Natur eingehen und damit diese vom
innersten Grunde her ins Göttliche gehoben werden. Das
göttliche Leben wird dadurch unmittelbar zum eignen Leben des
Menschen, er gewinnt Anteil an der Vollkommenheit, Ewigkeit,
Unendlichkeit göttlichen Lebens . . . Erst solche
Wesensgemein-schaft mit dem Göttlichen giebt der christlichen Wahrheit eine
volle Gewissheit’.1
Detta är alltså, enligt Eucken, kärnan i kristendomen.2
Religionen har att bli kristendom i bemärkelsen af väsen skri
sten-dom. Öfvervärlden och delaktighet i den öfvervärldsliga
gudomliga förnuftsordningen, detta är, som vi veta, det allmänna
religiösa idéinnehåll, som får sin konkreta utgestaltning i och
med att det inkarneras i det historiskt blifna, som just utgöres
af väsenskristendomen. Denna innebär ’en gemensam
öfvertygelse i det viktigaste’.3 —
Kuckens filosofi är nästan uteslutande lifsfilosofi. Uttrycket ’ Leben
san-schauung’ däruppe i boktiteln (s. 424) äger afsiktliglietens liela skärpa. Den är en
sädan filosofi i dubbel bemärkelse. Den har nämligen icke allenast det
andliga lifvet till objekt, utan verkar ock på många punkter som en väckare och
upp-fordrare till nytt och högre lif. Den är för såvidt ett slags modern Anweisung
zum seligen Leben. Grundvalen utgöres naturligtvis af det i vår erfarenhet
gifna andliga lifvet, värt personliga lif, värt samhällslif, vårt kulturlif
öfverhufvud. Spetsen bildas af ’das absolute Geistesleben’. Såsom vi sett, har
Klicken icke sin styrka i uppvisandet af denna absoluta sfär, öfvervärlden. Är det
möjligt att upprätthålla och tro pà en sådan? Kuckens svar är ett bestämdt
ja. Tvifvelsutan har han ock angifvit den rätta metoden för försöket att nå
upp till en sådan. Det gäller att taga utgångspunkten i och analysera hela
den andliga lifsprocess, som manifesterar sig i vår egen värld, för att hos
denna, om möjligt, upptäcka de drag, som röja, att den äger en öfvervärldslig
medbestämdhet och en däremot svarande öfvervärldslig grundläggning. Mot
denna allmänna mctodologiska grundtanke är intet att invända. Men den le
der i sin användning icke till det resultat, som Kucken vill och gör gällande.
Det andliga lifvet i vår värld hänvisar visserligen utöfver sig, men icke uppåt,
utan endast inåt och utåt. Det är icke som en Jakobsstege, utan snarare som
1 Ibid. 86—87.
3 Jfr ock hans Die Lebeusauschauuugen der grossen Denker, 6:e Aufl.,
s. 133 ff.
8 Harnack, ibid., s. 162.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
