Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Till Kudolf Klickens religionsfilosofi 481
riktad mot Kant. hvilkens historiska betydelse och storhet Kuckcn till fullo
erkänner, på samma gäng han med rätta gör gällande, att tiden för längesedan
är inne att definitivt fortgå utöfver königbergsfilosoficn. Det är hans resoluta
Los von Kant’ och Hinaus Ober Kant’ i motsats till det ryktbara ’Zurück zu
Kant’.1 Voluntarismcn i ofvan antydda etiska bemärkelse är visserligen en den
betydelsefullaste princip för lifvet i vår värld, men ingen brygga till
öfvervärl-dens strand. Den mänskliga viljan leder i och för sig icke utöfver
subjektivitetens och det ändligas sfär. nien hvad som inom det andliga lifvet är det
griind-vüsentliga är. enligt Klicken, icke subjektiviteten i och för sig. utan en nv
såväl öfversubjektiv som öfverändlig verklighet — eine lieue Welt —, som kan
tillföra subjektet ett högre lifs innehall tind ’es in seiner Gesamheit cinem
weiteren Lcbensganzeii uiiterordiiet’.- De hithörande ståndpunkter Kuckcn för
sin del icke erkänner äro alltså den kosmologiska, psykologiska och
voluutaris-tiska. Den noologiska återstår, och den har ban. som framhailet s. 428 . gjort
till sin egen. Men när nu äfven denna icke kan anses leda till målet, och
öfvcrvürlden, enligt honom, dock skall och måste existera, så ligger det
antagandet nära, att Kuckcn själf allra ytterst är determinerad af ett slags
volim-tarism, ehuru af annan art. än den ofvan berörda.
Söker jag återföra bela denna öfvervärldstilosofi till dess djupaste gruud,
själfva dess källpunkt, kommer jag till åsikten, att det egentligen är i kraft
:if en — naturligtvis teleologiak — idealitets fordran, skärpt till krafvet på ett
absolut tifsvårde, som Klicken proklamerar öfvcrvärldens rike. Bakom hans noologi
ligger alltså denna teleologi, en själens längtan och trängtan efter ett idealt
fullkom-ligt lif. Just ett sadant själens tillstand utgör den egentliga impulsen till all äkta
religiositet och alla kraf på religion i högre och högsta bemärkelse. Detta är alltsa
det företrädesvis positiva elementet i religionen, dess kategoriska ja. Men den
lefver ock på ett nej, en protest mot hvad Kucken kallar ’die nächste
Welt’, d. v. s. lifvet i vår faktiskt gifna värld. Det senare väges af den
religiöse pa en vag och befinnes för lätt. James bar på ett icke oäfvet sätt
sammanfattat dessa förhållanden i satsen: religionen — nämligen den personliga
religionen3 — är ’a man\s total reaction upoii life". På denna punkt
aterupp-träder emellertid den kritik, som Kucken själf riktat mot den religiösa
psykologismen s. 427 . Det är nästan genant att aberopa Voltaire mot Kucken.
Men den förres citerade uttalande vSnder otvifvelaktigt sin udd äfven mot
den senare.
Våra om än så idealitetsbestämda behof och fordringar hafva ingen
metafysisk makt att åt oss upphita en öfvervärld. Annorlunda skulle det
visserligen förhålla sig, 0111 viljan till idealitet nödvändigt måste anses vara en reflex
af öfvervärldsliga idcalitctsförhàllanden. Men detta nias te existerar icke.
Identiteten är fullväl uppfattlig som ett det immanciita lifvets eget fenomen, en
ut-veeklingsmanifestation af den andliga lifsprocess, hvarom talats i det föregående.
Det är egentligen denna process, som bragt all utvecklad subjektiv och objektiv
andlighet i vår värld till aktualitet ; den danar ock de stora kulturpersonligheterna,
1 Lchcnsansciiaungen, s. 419.
2 (ieistige Strömungeii, s. 48.
3 i motsats till den institutionella’
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
