Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
446
S. A. Fries
och af kongressen valda präster, hvarjämte unionspresidenten
och de särskilda staternas regeringschefer (alla?) årligen
bestämma allmänna fäste-, bot- och bönedagar. Nordamerikas Förenta
stater göra nämligen officiellt anspråk på att vara ett kristet
folk. Då en hädare för ej så länge sedan blef fälld i högsta
domstolen, motiverades domen därmed, att han genom sin hä;
delse förbrutit sig mot Förenta staternas lagar, hvilka »äro
grundade på Bibeln». Prästerna åtnjuta som bekant ett stort
anseende1; i vissa stater äro de rent af befriade från en del
medborgerliga skyldigheter. I de flesta stater är den kyrkliga
egendomen befriad från skatt, och i många stater är det förbjudet
att arbeta på söndagen, eller att hålla nöjes- och
förlustelselokaler öppna. Staten anställer desslikes präster för armén,
flottan och fängelserna. På hvarje dollar läser man som bekant
orden: »På Gud förtrösta vi», och presidenten Roosevelts försök
att sekularisera dollarn misslyckades, i det att kongressen i år
med 355 röster mot 5. beslöt, att trosbekännelsen skulle stå kvar.
En rättslärd, d:r J. Friedrich i Giessen, betraktar också
skilsmässan mellan stat och kyrka i Förenta staterna mera »som ett
faktiskt tillstånd, en rent empirisk lösning af ett problem, för
hvilket Frankrike söker en lösning på grund af reflexion
Denna lösning betecknar samme rättslärde som ett experiment,
sannolikt blott att betrakta som en episod i världshistorien af
föga större betydelse än tidigare sådana försök af den franska
nationen.
Äfven i vårt land är en absolut kultfrihet otänkbar. Staten
kan icke undgå att ingripa i de religiösa kulterna. Jag talar
naturligtvis icke om statskyrkans kult, ty det är själfklart, att
staten här skall hafva bestämmanderätten, utan om de tolererade
religionssamfundens kulter. Prof. Wicksell har en gång uttalat
den meningen, att en kult, som beträdde själfstympningens vägar
enligt t. ex. Origenes’ uppfattning af det bekanta stället i Mat.
19:12 om snöpingar för himmelrikets skull, icke skulle kunna
tolereras. För några år sedan ville ett parti i riksdagen i
djurskyddssakens namn förbjuda det s. k. schächtandet eller den
judiska ritus vid djurs slaktande. Stor oro härskade bland ju-
1 En amerikanare berättade för mig i somras, att endast för damer och
präster brukade man taga af sig hatten, såvida man ej var tjänare hos någon,
dä denne också åtnjöt samma »underdånighetsbetygelse».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
