Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Är religionen en privatsak eller äfven en samhällsangelägenhet? 447-
darne i landet, hvilka fruktade att härigenom beröfvas en helig
kultusakt, hvars bibehållande för åtminstone många judar är en
samvetsplikt liksom ett viktigt religiöst bud. I utlandet finnes en
hel stridslitteratur om denna sak. Enligt regeringsformen skall
ju konungen ingens samvete tvinga låta. Men huru går det med
denna samvetsfrihet för judarnes räkning, om schächtandet skulle
förbjudas?
Det allra djupaste intresset i förhållandet mellan religionen och
staten ligger emellertid i det lif efter sedligt religiösa ideal, som
de religiösa föra. Kan staten i längden stå likgiltig inför dessa
problem, som endast skulle kunna betraktas som privatsaker?
För ingen del. Vi behöfva till en böljan endast åberopa ett par
exempel från vårt eget land. Trots grundlagsbestämmelsen om
samvetsfriheten tvingas årligen unga män att göra
värnpliktstjänst, och föräldrar, som rent af åberopat satsen: »man måste
mer lyda Gud än människor», till stöd för sin vägran att låta
vaccinera sina barn, nödgas dock att fullgöra detta statens
påbud. Man svarar: Det är ju vilseförda samveten, som icke inse
det oberättigade i värnplikts- och vaccinationsvägran. Mycket sant,
äfven enligt min tanke; men då måste staten draga försorg om
bättre religiös upplysning! I hvarje fall kan den ej undgå att
intaga en bestämd ståndpunkt i denna religiösa fråga, om också
ej på annat sätt än att i statsordningens namn bekämpa
samvetena. I Förenta staterna har man, som bekant, strängt förbjudit
och bestraffat mormonernas månggifte. Men dessa själfva anse
det vara ett gudomligt bud och en synnerligen god inrättning.
Religionen skulle ju vara en privatsak, likgiltig för staten och
dess inrättningar! På hvilken statsrättslig grund förbjudes
månggiftet i Amerika? På ingen. Ty ingen sådan finnes. Det förbjudes
af den allmänna kristna moralen, som gått den amerikanska
nationen i blodet och som — all samvetsfrihet till trots —
fordrar månggiftets afskaffande. Det kan man kalla en radikal
vederläggning af satsen, att religionen är en blott privatsak!
I Frankrike var det allra ytterst det katolska lefnadsidealet,
som slutligen bragte den franska staten i harnesk mot kyrkan.
Ty en katolik skall i första hand tjäna och lyda den
internationella katolska kyrkan och dess öfverhufvud, den ofelbare påfven;
först i andra rummet kommer det egna fäderneslandet. Vidare
utgör hierarkien, munk- och klosterväsendet en af de kraftigaste
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
