Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
450
S. A. Fries
behof tillgodosedda, och mångenstädes på landet skulle rent
andlig nöd uppstå. Den teologiska vetenskapen komme att lida
ofantligt och den allmänna religiösa bildningsnivån sjunka hos
både prästerskap och lekmän. Och slutligen skulle Bom bli
den hånleende arftagaren, ty statskyrkan är, såsom katolikerna
själfva erkänna, det svåraste hindret för deras propaganda inom
protestantismen. Socialisten Olav Kringen, som själf länge verkat
i Förenta staterna som skollärare, har i sin redan förut citerade
skrift förträffligt belyst dessa missförhållanden med de
nordamerikanska frikyrkornas verksamhet som bakgrund. Han säger:
»Det är kännetecknet på den privata frikyrkan, att den blir
intolerant, tyrannisk och odemokratisk. Den blir intolerant,
emedan hvarje medlem bevakar sin broder, den blir tyrannisk*
alldenstund hvarje medlem känner sig under spejarögon.
Odemokratisk blir den därför, att den är utomordentligt kostsam,
och emedan de rika, som i väsentlig grad uppehålla den, också
förbehålla sig dess rättigheter. I en privat amerikansk kyrka
köper man bänkplatser liksom man abonnerar på platser i en
teater. Att hafva en framstående plats i kyrkan är ett nöje,
som grosshandlaren icke kan undvara. Dessa kyrkor sälja hoppet
i lifvet och trösten i döden till de högstbjudande för penningar.
Hvarje mening, som afviker från den vedertagna, måste utträda
ur menigheten och bilda en ny eller tvingas till tystnad. Men
utträder den, så har den blott sin lilla krets och räcker ej utöfver
densamma.–-Hvaije afvikelse blir i frikyrkan orsak till
en ny menighets bildande. Hvaije enskild krets har ringa
möjlighet att påverka de andra. Man kan se detta på de talrika
kyrkorna i Amerika. Staden Minneapolis är 50 år gammal och
af Kristianias storlek. Den har 230 kyrkor. Chicago har flera
tusen kyrkor.»
I Amerika finnas en mängd församlingar, hvilka icke ingått
i någon större kyrkogemenskap. Sådana småförsamlingar
uppstå af de obetydligaste och barnsligaste grunder. Vid inträffande
ledighet till predikantsysslan blir den lilla församlingen en
tummelplats för predikanter af de mest skilda riktningar. Men
äfven synoderna etablera en obehaglig täflan sinsemellan. Det är
icke alltid en täflan för den religiösa öfvertygelsens skull, utan
en penning- och maktfråga. Samvets- och forskningsfrihet för
en prästman i en sådan kyrka är mycket ringa. Huru man i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
