Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Är religionen en privatsak eller äfven en samhällsangelägenhet? 451-
den waldenströmska frikyrkan hos oss behandlat olika tänkande
är allom bekant, och frän Holland kan jag genom egna
iakttagelser konstatera samma fenomen. Prästerna råka i ett nesligt
beroende af församlingarna, den kyrkliga ekonomien blir
vacklande och ej tillräcklig, gudstjänst- och
religionsundervisningslokalerna få ett tarfligt utseende; det hela verkar till sist
provisorium eller förfall. 1 De ekonomiska behofven måste täckas
dels genom frivillig beskattning, dels genom flera kollekter
hvarje söndag, slutligen ock genom att upptaga entréafgifter till
de vanliga gudstjänsterna med olika taxa för bättre och sämre
platser. I somliga städer komma de fattiga icke in i de stora
kyrkorna, ty de hafva ej råd att betala entrén. Hurudan den
religionsundervisning blir, som i afseende på kvantitet och
disciplin i själfva verket helt och hållet är beroende af barnens
frivilliga anslutning, kan man lätt tänka sig. Trots de fördelar
i vissa hänseenden söndagsskoleundervisningen har och därför
äfven på ett visst stadium är att rekommendera (se min
»konfirmationsundervisning» 1906 s. 6), kan den på intet sätt ersätta
våra statsskolors undervisning (Aftonbladet, 28 aug. 1908). Så
småningom förloras känningen mellan religionen och kulturen,
och klyftan mellan den kristna världsåskådningens
vetenskapliga formulering och den profana vetenskapen vidgas på ett
rent af farligt sätt. Då man på senaste tid i Norge begynt att
i viss mån lossa sambandet mellan kyrka och stat i riktning
mot frikyrkans införande, så är motivet tydligt nog. Man vill
beröfva den vetenskapliga religionsforskningen allt kyrkligt
inflytande och leda det religiösa lifvet in i pietistisk trångsynthet
och försumpning. Alldeles samma motiv låg äfven till grund
för P. P. Waldenströms motion vid årets kyrkomöte om
upphäfvandet af statskyrkan. I motiveringen uttalade motionären
tämligen oförtäckt, att det var den »moderna teologien» och
dess män han ville åt både i kyrka och vid universitet, och
han dolde ej, att från hans drömda frikyrka, som naturligtvis
tänktes såsom arftagare till statskyrkan, skulle dessa professorer
och präster helt enkelt köras ut såsom affallingar och bedragare.
Kyrkostatsordningen finnes som bekant ej längre till inom
kristenheten, sedan Italiens enhet störtade den romerska kyrko-
1 Finnes det i vårt land något tarfligare i byggnadsstil än de
waldenströmska missionshusen?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
