Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
456
S. A. Fries
denna ej tillkommit genom nationell organisk sammanväxning
till en gemensam kyrka utan konstruerades af den romerska
kyrkan och den romerska staten på helt andra grunder än rent
statskyrkorättsliga. I själfva verket upptimrades denna väldiga
kyrkobyggnad med kyrkostatens idé som ett allt klarare framträdande
syftemål, och så kom det sig, att statskyrkans ideal först genom
reformationen i följd af flera samverkande orsaker begynte taga
sin verkliga första gestalt för att dock ännu i dag hafva att kämpa
med såväl rester af andra kyrkoideal som ock med doktriner,
hvilka ej sällan synas härstamma från viljan alt bekämpa den
kristna och evangeliska religionen själf.
Statskyrkoidén innebär i sin allmännelighet fattad, att
staten själf ordnar sina religiösa angelägenheter, beskär en viss
bekännelse en ledande ställning och garanterar dess
ekonomiska bestånd. Men statskyrkoidén innebär för ingen del att
alla andra kyrkliga föreningar och kultsammanslutningar skulle
utrotas. Rätt fattad låter statskyrkoidén det berättigade i
både frikyrkotanken och kyrkostatsföreställningen (s. 452) komma
till sin rätt. Den kräfver rent af frihet för privatreligiösa
sammanslutningar att verka i det religiösa lifvets tjänst ända därhän,
att statskyrkointresset mycket väl kan medgifva rätt för fria
religiösa föreningar att åtnjuta statsunderstöd i någon form för
den nytta det enskilda sällskapet kan anses tillskynda
samhället. Men härpå beror också afgörandet. Det kan således starkt
ifrågasättas, oin katolicismen (jmfr s. 448) bör tolereras här i
landet; säkert är, att mormonerna helt enkelt skulle förbjudas all
vistelse i Sverige. Vissa relicta religionsformer, t. ex. judendomen,
kunna tolereras, såsom icke bedrifvande någon propaganda och
utan fientligt uppträdande mot statskyrkan. Ty det enda, som
en statskyrka på inga villkor kan eller får tolerera är, då man
direkt motverkar hennes syfte och tillvaro. Ty detta är att
motverka en del af statens egen verksamhet. Att konungen kan
kallas summus episcopus, betyder ingalunda, att han bör utöfva
rent kyrkliga funktioner, lika litet som han i egenskap af högste
domare bör befatta sig med Högsta Domstolens rättskipning eller
som en generaldirektör personligen leda tull-, post-, telegraf- och
järnvägsväsendet i landet.
Man kan, om man så vill, med en jämförelse på
skolorganisationens område ganska lätt förstå innebörden af det nu sagda.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>