Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Är religionen en privatsak eller äfven en samhällsangelägenhet? 457-
De, som önska, att all skolundervisning skall vara frivillig och
bekostad af de för saken intresserade, förfakta frikyrkoidén på
skolväsendets område. De, som fordra utrotandet af alla
privatskolor, för att endast tillåta de statliga skolorna att finnas till
med folkskolan som tvångsmässig bottenskola för alla med
skyldighet att öfvertaga en mängd funktioner, som annars ålegat
det privata initiativet, närma sig åtminstone kyrkostatsidén på
skolväsendets område. De, slutligen, som anse, att folkskolan
och statsskolorna öfverhufvud böra göras så utmärkta och
tidsenliga som möjligt för att kunna tillfredsställa allas behof, men
som erkänna värdet och betydelsen af enskilda skolor och
kräfva frihet för dessa, fastän de samtidigt betala skatt till
statsskolornas underhåll, de kunna sägas omfatta statskyrkoidén på
skolväsendets område.
Fördelarna af statskyrkoorganisationen äro uppenbara. Den
kan lämna så mycken frihet åt enskilda som praktiskt kan
begäras; den bereder möjlighet åt alla, fattiga och rika, höga och
låga att åtnjuta religionsundervisning och deltaga i kulten; den
garanterar det största möjliga mått af frihet för prästerskapet
och ställer hela religionsväsendet under samhällets kontroll utan
att prisgifva läroämbetet åt enskilda korporationers nycker samt
säkerställer den kyrkliga ekonomien.
För min del fruktar jag, att den tomma frasen »religionen är en
blott privatsak» oftast i grunden endast är en skyddande
om-klädnad för satsen: »Vi, som icke dela statskyrkans tro och ej
häller anse oss behöfva hennes eller någon annan kyrkas religiösa
lifsvärdering, vi vilja ej häller betala något till den kristna kulten.
Vi kräfva befrielse härifrån i samvetsfrihetens namn!» Detta är
emellertid en falsk uppfattning af samvetsfriheten. Om
nämligen denna uppfattning verkligen vore sann, skulle däraf följa
märkliga konsekvenser, som slutligen föra till allmän anarki.
De, som anse alla slags militära anordningar, vapenöfningar m. m.
som ett brott mot den gudomliga världsordningen, hafva på
samma missförstådda samvetsfrihets grund full rätt att vägra ej
endast personlig vapenöfning utan äfven alla slags skattebidrag till
det i deras tycke förhatliga militärväsendet. De, som äro förbittrade
öfver den nuvarande religionsundervisningen i våra skolor, skulle
då af samvetsskäl kunna kräfva befrielse från skolskatten, hälst
de kunna visa, att de betala dryga afgifter till andra skolor för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
