Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
462
Gustaf Stridsberg
söka samma bedömande med utelämnande af själfva krigets
förutsättning, den föregående utrikespolitiken.
Hvad t. ex. det finansiella beredskapet betyder för en stat.i
krig, därom behöfver väl icke ordas mycket för att öfvertyga
äfven den tanklöse. Den omtanke, som från riksbankens sida
ständigt och i djupaste fred måste ägnas åt frågan om rikets
betalningsbalans, den noggrannhet, med hvilken man på dess
statistiska afdelning följer skeppningarna af våra viktigare
exportartiklar, för att kunna vecka för vecka beräkna
tillströmningen af utländska valutor och väga den mot utflödet af svenska
likvider — huru hundrafaldt nödvändigare skulle den ej bli, när
det blef nödvändigt att bereda möjlighet till utrikes
tillgodohaf-vanden på många tiotal miljoner.
Att inom det rent finanstekniska området faller en
utomordentligt viktig del af krigsberedskapen liksom af utsikterna
för lycklig eller olycklig krigföring — det borde ju vara lika
lätt att inse, som att kulor och krut kosta pengar, och att
åtgången af den varan i krigstid är större än af vatten vid en
eldsvåda. Men när bankdirektör K. A. Wallenberg för ej länge
sedan upptog denna fråga till behandling, verkade detta på många
håll som ett framdragande i ljuset af liksom en ny sanning.
Huru ny denna än var, mötte den dock ej någon opposition.
Den föreföll ej omoralisk. Men om det säges, att Sveriges
utsikter i ett kommande krig i den allra högsta grad bero på dess
förutgående utrikespolitik, då mötes detta påstående af en
opposition, som är af mycket positiv art. Ty ett sådant yrkande
innebär synpunkter, som äro stridiga mot tankevanorna äfven
hos många »försvarsvänner», hvilka ej alls vilja vidkännas
bristande tro på fäderneslandets behof af och förmåga att endera
dagen försvara sitt bestånd i öppen strid.
Påståendet att som en väsentlig del af svensk
försvarsberedskap måste ingå en sådan utrikespolitik, som är ägnad att vid
uppkommande konflikt gifva Sverige en god position, låter sig
ju ej förena med ett godtagande af en fullkomlig neutralitet som
svensk utrikespolitiks uttömmande definition och mål. Redan
påståendet att neutralitet är den starkes privilegium mer än den
svages, utgör en förnekelse af denna definitions värde. Och
ännu härska vanföreställningarna från ett förgånget tidehvarf
så starkt, att yrkandet på en positiv utrikespolitik som en nöd-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
