Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sträng neutralitet
463
vändig och integrerande del i svenskt försvar väcker stor
förargelse, ehuru den tro på att Sverige skulle ha lyckats »melde
sig ud» ur Europa och dess slitningar, som för ej länge sedan
var rådande i vida kretsar, nu börjat afföras till besegrade
vidskepelser.
Om någon ville sätta sig ned och utreda en stads behof a
brandsläckningsberedskap, och därvidlag utginge från den
förutsättning, att eldsvåda skulle utbryta på en gång i hvart tredje af
stadens kvarter — då skulle han lätt komma till samma
synpunkt som den antimilitaristiske granskaren af Sveriges
försvarsmöjligheter. Om man ej räknade med den naturliga verkan
af en förnuftig byggnadsordning och en allmän försiktighet i
fråga om umgänget med eld, så skulle det ju vara omöjligt
att räkna sig till ett »betryggande» eldsläckningsväsende, utan
att därvidlag öfverskrida alla rimliga proportioner, på alldeles
samma sätt som en 576-miljoners försvarsbudget öfverskrider,
ej allenast rimliga proportioner, utan all rimlig beräkningsgrad,
när det gäller vårt eget land.
Men lika nödvändigt som det är att kunna vid beräknandet
af en stads brandsläckningsberedskap taga hänsyn till förnuftigt
byggnadssätt och allmän försiktighet i umgänget med eld, lika
nödvändigt är det att vid beräkning af en stats försvarsförmåga
kunna taga hänsyn till en förutgående förnuftig utrikespolitik.
Och det gör man ej, om man förutsätter, att Sverige någonsin
skulle få utkämpa ett envig med någon mäktig granne. Den
krigseventualiteten innefattar förutsättandet af en föregående
utrikespolitik, hvars dårhusmässighet på förhand dömt de svenska
vapnen till undergång.
Kriget är intet annat, än den med andra medel fortsatta
politiska kampen. Det är ej någon plötsligt och utan
sammanhang med föregående statlig samlefnad framträdande handling,
den utgör blott den plötsligt öfver medvetenhetströskeln
uppdykande, den plötsligt i dagsljuset framträdande kraftmätning,
som redan länge pågått och som under något andra
omständigheter kanske hade förlupit och afslutats i det tysta.
Men då så är, följer äfven, att den stat, som ej vill erkänna
kraftmätningens befintlighet, förrån densamma antagit flagrant
form, på det fruktansvärdaste vis sätter sig i efterhand. Om
man blundar för nödvändigheten att, i samma ögonblick en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
