Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
28
J. A. Eklund
Hans hjärta klappade, när han tänkte på Gambettas ballong.
Hela gåtan ligger i tanken: idealiseringskraften blef allt för hårdt
anlitad.
Det måste ju dock medges, att det är oerhördt svårt att
fortfara att glöda och låga och flamma, när allt går så
komplett på tok, och man kommit att stå på den, åtminstone
historiskt, galna sidan i allting. Man kan inte undra på om det
blir svårt att äga mycken valkraft kvar, när man blir andligen
så skamfilad som 1860-talets svenske idealist. Man kan
verkligen inte begära, att den skall kunna känna sig hemma och
ta en position i de verkliga idéernas värld, som blifvit på det
sättet af verkligheten desavouerad. Man förstår, huru det kom
sig, att så många annars förträffliga män buro i sin själ något
af den tanken: »det är inte lönt» — och så läto vågorna gå
fram, utan motstånd.
Vida mindre sympatiska förefalla en rad yngre typer. — Det
må nu märkas, att när det talas om typer, detta tal får fattas
med förstånd — annars blir det hela orättvist. Men det finns
intet annat sätt att här ge några föreställningar än att bruka
»den typologiska metoden». Jag hoppas dock, att de som »tyda
till det bästa» förstå, att bredvid den »tankefåra», i hvilken vi
nu röra oss, kunna gå flere fåror. Det vore väl icke svårt att
från 1860-tal och 1870-tal och senare ställa fram för
tanken en rad af svenska män och hembära dem tack: tack för
att de lärt oss tro och tänka och lefva! Och det kan väl också
ske en annan gång. — Nu tänka vi litet summariskt.
Jag tänker bland annat på en gestalt, som kanske kunde
kallas den moderat-liberale politikern, socialpolitikern,
kyrkopolitikern och skolpolitikern från 1870-talet. Det specifika för
honom är kanske närmast: han har visat sig kunna välja
åsikter och positioner och parti — kraftigt, raskt, oupphörligt. Han
»utvecklar sig», såsom termen lyder. Vanligen dock i den fasta
tro, att han alltid är densamme, förmodligen därför, att han allt
fortfarande är moderat liberal, om också på sista tiden med en
lindrig anstrykning af radikalism. Och han har alltid varit
och är alltjämt på samma gång fosterländsk och kosmopolitisk
och skandinav och svensk-norsk-vänlig. I religiöst afseende är
det viktigaste i programmet att vara öfverkyrklig — annars
brukar programmet rymma ungefär hvad som helst. I socialt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
