Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
72
Rudolf Kjellén
början varit tvifvel underkastad och senare blifvit det ännu
mer, riksdagen, hvars initiativ icke desto mindre af kyrkomötet
behandlats med stor grannlagenhet och hänsyn, går
angreppsvis till väga mot mötesvetot eller tolererar det under tyst
förutsättning att det icke får användas — som »legalt» men icke
»konstitutionellt», för att begagna den modernaste engelska
terminologien. Kyrkomötets veto i kyrkolag, ursprungligen ett
substitut för representativ ensamrätt, har således kommit att i
vida kretsar framstå lika onaturligt som det engelska
öfver-husets veto mot budgeten; medan riksdagens motsvarande veto,
ursprungligen en anordning af mera provisorisk än principiell
innebörd, har börjat betraktas som exklusiv rätt och monopoL
*
Det är väl sannolikt» att mer än en frisinnad tanke nu på
nyåret går till de grundlagsparagrafer som möjliggjort för
kyrkomötet att ännu en gång visa en smula själfständighet gent emot
statsmakterna, och att således ett nytt angrepp på mötets veto
förberedes. Redan parallellismen med rösträttsfrågan, som vi
härofvan funnit, talar ju för att äfven kyrkomötesfrågan nu bör
få en lösning. Skulle någon så sinnad politiker få dessa rader
under ögonen, så torde vår undersökning kunna tjäna till att
anvisa i hvilken riktning en definitiv lösning är att söka.
Vid öfverblicken af frågans parlamentariska behandling skall
man finna att hon i det hela fått mindre ocli mindre
dimensioner, ur reformsynpunkt. Reformkrafvet framträder i trenne
gradationer. Den första är den radikalaste: bort med hela mötet
(Lind 1881). Den andra är moderatare: bort med allt veto (Lind
1881, Persson 1885). Den tredje är den beskedligaste: bort med
vetot ur kyrkolag (Svensén 1882, 1883, Magnusson 1885,
Wall-bom 1894). På samma gång krafvet sålunda begränsas, blir
det å andra sidan fördjupadt och vinner i viss mån terräng.
Den lindrigaste förändringen har utan jämförelse visat sig som
den mest praktiska.
Men under diskussionen om detta förslag har en fjärde
reformtanke med växande styrka gjorts gällande, och den
betecknar en ytterligare begränsning: bort med vetot i de delar af
kyrkolagen som ha civil lags natur.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 20:12:38 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/dns/1910/0076.html
